- Project Runeberg -  Flora och Bellona /
Till Bellona

Author: Erik Axel Karlfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Till Bellona.

Mars var din broder eller gemål, ty skalderna tveka,
om du förvärvat din kärlek till blod och ditt hat till allt manfödt
när du med en tvillingbroder du stred om en varghonas spenar,
eller en make med kyssar som bett har lärt dig att rasa,
grym i din brånad.

När macedoniern drog genom Asiens länder mot Indus,
satt du i Kappadocien med enbröstade tärnor.
Honom du såg och följde hans tåg och njöt av hans vinskörd,
tills du mättad kvävde en natt med brinnande famntag
sonen av solen.

När i triumf du drog in i ditt Rom med din känare Cæsar,
gick du vid sidan av vagnen med huvudet kärligen lutat,
andades Afrikas doft ur hans krans och hviskade »konung»,
höll i den andra handen en krona och gav med den andra
dolken åt Brutus.

Sent i tiderna fann du en man som helt dig förnöjde,
grym emot kvinnor som du emot män. Du hämnades alla,
när i i den nesliga vanmakt du band hans själ och hans lemmar.
Evigt ditt namn förbinder sin klang med hans, o Bellona
Napoleona.

Jämnt i ett sekel, gudinnornas sorgår, begret du din gunstling,
tills, efter ringare lekar, en dag du red ut med ditt brudbloss.
Sående gnistor bland folken och missljud ur väldiga tubor,
fann du på vakt i Arminius skog din tjänare Wilhelm,
härligt i harnesk.

Fröjdas, Bellona! Ditt altar är rest. Hekatomberna falla.
Jorden var blodfull och tung och trött att blomstra och föda.
Snäpparn hon väntat. Åt gubbar hon ger sina mognande jungfrur,
skiftande ut sina svenner och män åt dig, som de starke
älskar och dräper.

Gläds, o Bellona! Stridsvagnarna bullra som aldrig de bullrat.
Aldrig så kvävande tät en rökelse pyrt dig till mötes.
Eld katapulterna sitt järn att gå som kometer.
Örnarna flyga med krafter en hvar som tu hundrade hästar,
spruta som drakar.

Trummorna gå. Du står fram och blottar den sargade barmen.
Festen går an i den vildaste takt. Bellonarier dansa.
Rusigt satraperna fägna de mordiska blåmän på kinden.
Slavar med hiskliga pukar ur hålorna krypa och hylla
dig, o virago.

Upp står bak skyternas yttersta gräns din tjänare Wilson,
svänger en skarp tomahawk under fanor av viftande sedlar.
Rödskinnens hövding han är och en konung för alla som handla,
mäktig att sända dig flottor av män och förbränna med olja
landen och havet.

Yvs, o Bellona! Ett stoltare följe du aldrig har samlat:
hvita och bruna och röda och svarta och blacka och gula.
Rägnbågens färger bekriga hvarann. Metallerna blandas.
Eld och vatten gå hop, och vulkanernas gurglande strupar
ryta ur chaos.

Jorden är din, och hvem bland gudinnorna bjuder dig spetsen?
Död är Minerva och Venus är sjuk och förarmad Pomona.
Högt bland hyperboreernas berg en musernas kordräng
rör med bävan en rostande sträng och sjunger din allmakt.
Hör mig, Bellona!


Project Runeberg, Tue Dec 11 18:13:16 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/florbell/34.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free