Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygtankens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men kan också, om man inte är alltför skeptisk, tolkas som
en bekräftelse på, att Regiomontanus sysslat med
modellflygning.
I så fall torde man nu ha ytterst svårt att tänka sig något
annat än ett modellplan med fasta vingar, stabiliserat och
roderställt, så att det beskrev en båge i luften.
Framdriv-ningsmedlet kan ha varit endera någon raketsats eller en
fjäderdriven propeller. Det senare antagandet behöver inte
innebära någon anakronism. Propellerns grundelement finns
redan i Arkimedes skruv, och förresten kan en man som
Regiomontanus mycket väl ha förstått att konvertera
väderkvarnsvingarna till propellerfunktion. Propellern »låg i
luften» långt innan den »uppfanns».
Det står modellflygarna fritt att utnämna Regiomontanus
till sin skyddspatron. Man kan inte säga annat än, att han
är väl meriterad, även om hans mygga och hans örn sväva
i luften mer i bildlig än påtaglig bemärkelse.
V DEM som efter Leonardo funderade över och
experimenterade med vingslagsmaskiner är det inte så
många, som förtjäna att särskilt nämnas, då hela denna
tankelinje, så vitt man kan se, löpt ut i intet.
Leonardos landsman, läkaren J. Alphonso Borelli gav 1680
ett visst negativt bidrag, när han i sin lärda bok De motu
animalium på fysiologiska grunder förklarade, att det var
omöjligt för människan att någonsin kunna flyga på fåglars
vis med egen kraft, därför att människan i jämförelse med
fåglarna har alldeles för outvecklade bröstmuskler i
förhållande till sin vikt. En iakttagelse, som i och för sig är
alldeles riktig, men som inte hindrade en massa dumdristiga
försök till ren muskelkraftflygning — av sådana som smeden
från Sabler, skomakaren från Augsburg, skräddaren från
Ulm, lindansaren Allard, kantorn i Nürnberg och andra. Vid
sidan av dessa framstår till och med plåtslagaren i Strängnäs
som en föregångsman!
Polhem talar nämligen om en man, vi anta han var
plåt-slagare, som föll ner från Strängnäs kyrktorn och klarade
sig oskadd tack vare sin vida kappa. Den goda Christoffer
vill utnämna honom till Sveriges första flygare och i det
nyssnämnda sällskapet kan han gott gälla för det. Hans
ära är icke mindre än någon av de andras. I samma sällskap
lyser för övrigt ett så fint namn som marquis de Bacqueville,
som 1742 gjorde ett misslyckat försök att flyga från sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
