Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygtankens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustak med en flygapparat av Besniers typ, fastän
»förbättrad».
Friedrich Hermann Fleyder förtjänar att nämnas som en
underskattad föregångsman. Han konstruerade, såvitt man
vet, aldrig någon flygmaskin — och det bör också räknas
till hans förtjänster —• men han skrev en lärobok i konsten
att lära sig flyga och höll i samband med dess utgivande
en föreläsning i Tübingen år 1617, varvid han framlade den
sunda uppfattningen, att främsta orsaken till att människan
inte kunde flyga var, att hon inte lärt sig att flyga 1 Han
menade, att en människa, som på fullt allvar började i unga
år att lära sig konsten, hade goda utsikter att en dag
verkligen kunna flyga. Fråga är, om han själv visste hur rätt
han hade.
I allmänhet har man väl bara dragit på mun åt denna
optimistiska föregångsman, men tänker man rätt på saken,
så har han såsom en av de allra första formulerat en
elementär grundsanning •— man måste lära sig flyga! Det var just
det som många andra inte begrepo. De trodde att allt låg i
att konstruera maskiner. Endast de allra främsta
föregångarna ha förstått honom rätt . . . eller praktiserat hans
tankegång, utan att känna till hans förmodligen i allt övrigt
oväsentliga lärobok.
Carl Friedrich Æeerwein är också värd ett omnämnande,
därför att han med två arbeten 1782 och 1784 visade en
god vilja, om ock otillräcklig förmåga, att på grundval av
observationer av fåglarnas flykt uppställa en bärkraftig
teori för flygproblemets lösning. Han gjorde en del
intelligenta iakttagelser och hade rätt i somt, men man kan inte
säga, att han på någon punkt nådde utöver, vad Leonardo
redan fastslagit, och hans egen vingslagsapparat förråder
ofullständigheten i hans teori. Hans misslyckade flygförsök
med den öppnade icke heller hans ögon för bristerna i de
teoretiska beräkningarna.
Vingslagsapparater konstruerades också utan framgång
av bland andra fransmannen Letur, belgaren de Groof och
tysken Friedrich von Drieberg. Den senare upprepade, utan
att veta det, i sin 1845 utgivna skrift endast vad Leonardo
sagt så mycket tidigare.
Såsom den tekniskt bäst utvecklade vingslagsapparaten,
vilken i huvudsak ansluter till Leonardos tankegång, torde
man få beteckna hamburgaren A. StentzeLö med
kolsyremotor drivna vingapparat, som vid prov hängande i stållina
visade en lyftkraft av 3o kg och med 1,4 vingslag i se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
