Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den inbragte över sju millioner mark och möjliggjorde en
tredubbling av antalet utbildade flygare under igi3. Denna
utbildning motsvarade naturligtvis icke, vad som numera
fordras av en militärflygare, men att den dock var av
stort värde skulle snart nog visa sig. För att ytterligare
stimulera flygintresset anordnade tyska flygförbundet under
våren och sommaren 1914 en formlig klappjakt på alla
tidigare noterade rekord. Tyska flygare på tyska maskiner
satte närmare hundratalet nya rekord, som emellertid till
större delen aldrig hunno bli internationellt noterade före
krigsutbrottet. Även i Frankrike anordnades en stor nationell
insamling för flygutbildningsändamål. Den inbragte omkring
sex millioner francs, men tycks knappast ha hunnit tagas i
anspråk för sitt avsedda ändamål, innan armén på krigsfot
tog hand om en forcerad flygutbildning.
Av detta starka och allmänna intresse i de stora länderna
för militärflygets snabba utveckling märktes i Sverige blott
en ganska svag genklang. Svenska Aeronautiska Sällskapet
propagerade efter förmåga och lyckades åtminstone väcka
en viss »flygnyfikenhet» i vida kretsar, men utan större
positiva resultat.
En författare i Svensk Militär Tidskrift 1912, Låge
Stael von Holötein, gjorde också en ganska pessimistisk
sammanfattning av de uppnådda resultaten: »Ett dussin
flygare, en aviatikskola, ett knappt tiotal maskiner: det
är det saldo Svenska Aeronautiska Sällskapet och dess
vänner kunna uppvisa i dag som frukten av all strävan
att i privata som militära kretsar sporra intresset för
herraväldet i luften över svenska land och vatten.»
Man kan icke beskylla författaren för någon
undervärdering av resultaten. Han synes snarare på varje punkt
ha mätt tillgångarna något i överkant. Löjtnanten vid
flottan N. R. TF er ner, Hugo Sundstedt och dr Enoch Thulin
hade avrundat aviatördiplominnehavarnas antal till tio
jämnt vid utgången av 1912. Aviatikskolan, som han talade
om, var den civila flygskola under friherre Carl Ceder,sLröm.i
ledning, som Skandinaviska Aviatikaktiebolaget med stöd av
ett blygsamt statsanslag upprättat på Malmen, och fastän
den oförgätliga och oförbränneliga flygbaronen visade sig
vara en ypperlig flyglärare, så var skolan ännu en ganska
diskutabel tillgång i saldot, då en effektiv
utbildningsverksamhet hindrades eller försvårades av olika faktorer. Det
knappa tiotalet maskiner var också i första rummet
knappt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
