Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska flygvapnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I »Vårt flygvapen» skrev Stellan Elliot 1918: »Icke utan
ett visst vemod kunna vi se tillbaka på de gångna årens
flygverksamhet i vårt land. Icke allt har blivit gjort för
att understödja och hjälpa vårt yngsta, men icke minst
viktiga vapen för att bringa det upp till den effektivitet,
som det borde besitta.» Detta vemod var nog känt på
många håll, men i vemodet över bristande förståelse för
ett starkt flygväsendes utomordentliga betydelse blandas
vid tillbakablick på de närmaste åren efter antagandet av
1914 års härordning dock ofrånkomligt även en viss
stolthet över framåtandan inom det svenska flyget och över den
okuvliga viljan att av tillgängliga resurser göra det bästa
möjliga.
Nya härordningen 1914 innebar ingen omedelbar
förändring i vare sig flygavdelningens eller marinflygets
verksamhet. Ett verkligt flygkompani måste först uppbyggas,
och det existerade egentligen blott på papperet ända till
1916.
Vissa förändringar skedde dock på Malmen, nya
officerare från olika vapen kommo på kommendering för
flygutbildning, andra lämnade. Det förekom ofta personbyten
i flygarnas krets och blott ett förblev detsamma •— det av
gemensamma intressen och gemensamma faror fast
sammansvetsade kamratskapet.
Av flygavdelningens ursprungliga trio gick Allan Jungner
bort 1914, då han omkom genom en bilolycka vid Ödeshög.
Flygavdelningens granne, flygbaronen, hade redan på hösten
1913 blivit chef för Södertälje Verkstäders nystartade
avdelning för aeroplantillverkning. Det var baron
Cederström själv, som med sin vanliga medryckande entusiasm
lyckats intressera verkstädernas chef, direktör Wessén,
att vid sidan om tillverkningen av järnvägsvagnar och annan
järnvägsmateriel även börja bygga flygmaskiner. Cederström
reste till Frankrike och återkom med licens på tillverkning
av Farmanbiplan. Han hemförde också tre Farmanbiplan,
som skulle användas dels som modeller och dels som
skol-maskiner för en ny flygskola vid Södertälje.
Senare blev dåvarande kaptenen Gösta von Porat chef
för flygplanstillverkningen i Södertälje. Cederström blev
chef för en nystartad flygmaskinsfabrik, Nordiska
Avia-tikbolaget invid Stockholm med flygskola vid Furusund.
Den inhemska flygplanstillverkningen vid denna tid hör
mycket nära samman med militärflyget, då man
överhuvudtaget endast byggde maskiner, som voro beräknade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
