Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mörkläggningen försvårar orienteringen för
bombflygarna men omöjliggör den ingalunda. Kustlinjer, sjöar,
vattendrag och karakteristiska landskapssilhuetter
möjliggöra även nattetid en ganska god orientering för det
tunga bombflyget, och det kan trots strålkastarbevakning
ofta komma sitt mål närmare än på dagen och uppnå god
träffverkan.
Vid nattliga anfall med flera bombplan är nästan den
största risken för bombplanen, att de kollidera med
varandra. Därför gå de i regel till koncentriskt anfall, varvid
vart bombplan rör sig inom en bestämd sektor och på en i
förväg bestämd höjd.
Efter ett nattligt anfall återstår för en ofta fullständigt
uttröttad besättning att säkert taga sig hem till basen och
genomföra en landning i mörker. De tunga bombplanen ha,
som förut nämnts, en mycket fullständig och god
radioutrustning för att upprätthålla förbindelse även med
avlägsna sändare och för pejling. Återflygningen i mörker eller
dimma kan också ske med radions hjälp, om en sändare för
detta ändamål finnes vid basen. Radiosignalisten tar in
sändaren och sätter planets förare i förbindelse med denna.
Så länge planet flyger på rak kurs mot stationen hör föraren
en svag jämn ton i lurarna i sin flyghuva. Går planet ur
kursen mot ena sidan, varnas föraren genom att den jämna
tonen övergår till morse-tecknet för a — kort-lång — och
går planet ur kursen åt andra sidan, höres morse-tecknet n
— lång-kort. Allt han har att göra är alltså att flyga mot
den jämna tonen på sådan höjd att ingen risk för kollision
med terränghinder förefinnes och att hålla planet på rätt
kant — en uppgift, som kan vara krävande nog under
vidrigaste omständigheter. Under denna återflygning har
befälhavaren sin plats bredvid föraren, då någon
verksamhet icke förekommer och då hans vaksamhet vid kulsprutan
icke är erforderlig.
Själva landningen kan också enbart genom
radioförbindelse dirigeras ifrån basens radio.
Denna hastiga överblick över de tunga bombflygplanens
stridssätt ger en föreställning om den utbildning, som måste
förekomma vid ett tungt bombförband. Det är oerhört
mycket, som måste inövas utöver förandet av de tunga
bombplanen under alla tänkbara förhållanden. Det är en massa
teori såsom fortsättning på det som inlärts vid
flygkrigsskolan — luftkrigskonst och vissa delar av lant- och
sjökrigskonst, luftnavigering med särskild hänsyn till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
