Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste oavlåtligt vidmakthållas, ty träffsäkerheten avtar
snabbt efter några månaders uppehåll i övningarna.
Det är emellertid samtidigt en massa andra saker, som
också måste intränas. Bombflygarna måste alldeles speciellt
förberedas för flygning under försvårande yttre
förhållanden, som kräva stor navigeringsskicklighet och fullkomlig
säkerhet i blindflygning. För att kunna genomföra
överraskande anfall tvingas de tunga bombplanen ofta att
flyga under mörker, enskilt eller i förband, genom moln,
dimma och oväder. Skall anfallet dessutom utföras
koncentriskt, kräves den allra största precision i navigeringen
för att de olika planen, divisionerna eller grupperna skola
inträffa samtidigt eller med avsedda intervaller vid målet.
Efter genomfört anfall skola planen också återflygas och
landas i säkerhet, kanske i mörker på ett landningsfält,
som ofta är i allra knappaste laget, och som av militära
skäl måste undvara alla belysningsanordningar.
Därför tränas blindflygning och »blind landning» också
systematiskt i en Link trainer av samma typ, som vi
senare skola återfinna på flygkrigsskolan.
Samtidigt måste också markpersonalen tränas för sina
mycket krävande uppgifter.
När ett bombplan landar efter en övning under
fredsförhållanden, kan man ofta nog konstatera, att dess fysiskt
vältränade besättning fått lov att ta ut sig till det yttersta,
och att vila är det enda ord, som äger någon betydelse för
den, när den kravlar ur planet. Under krigsförhållanden
måste påfrestningarna givetvis ofta bli ännu större, och
därför är det av allra största vikt för förbandets
strids-duglighet, att den flygande personalen kan beredas full vila
mellan strapatserna. Möjligheterna därtill bero till stor
del på markpersonalen. Dess träning och skicklighet är
därför mycket viktig för stridsdugligheten. Detta gäller
alla flygslagen, men kanske speciellt de tunga
bombflottiljerna, därför att tillsynen om och utrustningen av deras
stora flygplan är särskilt krävande, och därför att de även i
andra avseenden ställa större anspråk på markpersonalens
välutbildade duglighet.
Den andra tunga bombflottiljen i vårt
flygvapen, F 7, existerar ännu egentligen blott på
papperet. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle den förläggas till
Karlsborg tillsammans med flygvapnets gemensamma bomb-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
