Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid årsmötet 1906 överlämnade kapten Swedenborg
ordförandeklubban till kapten KarL Amundson, medan han själv
blev v. skattmästare. Dr Ekholm valdes till v. ordf. och
styrelsen i övrigt utgjordes av löjtnant E. J. Fogman,
ingenjör H. Fraenkel, löjtnant O. Sylvan, löjtnant A.
Carlson, ingenjör Holmberger och dr J. Westman.
Amundson övertog ledningen i en tid, då svårigheterna
åter börjat hopa sig. Ballongseglingen var inte direkt någon
billig sport, och brist på pengar hämmade sällskapets
verksamhet. Därtill kom att Stockholm på sätt och vis hade ett
ganska ogynnsamt läge för ballonguppstigningar genom
att ballongerna vid de förhärskande vindriktningarna alltid
riskerade att driva ut över Östersjön. Detta kunde vara
riskabelt nog, men blev ytter värre genom att man kunde
befara allvarligt obehag, om man landade på andra sidan.
Allt land bortom Östersjön och Bottniska viken var ju
ryskt på den tiden och tsaren fann tydligen ingen anledning
att uppmuntra svensk aeronautik. Redan Fraenkel och
Carlson, som landade under vinterstorm på Ösel, blevo
häktade såsom japanska spioner, när de väl skaffat folk till
att bärga sin ballong, och det dröjde om innan de blevo
släppta.
Sådana risker hade väl i och för sig inte förmått att
avskräcka de svenska aeronauterna, men det politiska läget
var inte sådant att det ansågs lämpligt att alltför uppenbart
nonchalera det ryska luftfartsförbudet. Därmed var
långfärdsentusiasmen i någon mån stäckt. Och så kom därtill,
att alltfler av aeronauterna började fundera över om inte
aviatiken hade större framtid för sig. En viss
intresseklyvning började redan göra sig gällande inom sällskapet utöver
de tidigare åsiktsdifferenserna om olika
ballongkonstruktioner och om ballongers manövrering.
Av ekonomiska skäl kunde sällskapet aldrig deltaga i
någon av de stora ballongtävlingar, som höllos i utlandet,
fastän sådant deltagande flera gånger var ifrågasatt. Svenska
Aeronautiska Sällskapet betraktades i utlandet redan
såsom Sveriges officiella organ för det internationella
samarbetet på luftfartens område, men den officiella
anslutningen till Fédération Aéronautique Internationale, som
bildats den 14 oktober 1905, skedde först 1907.
Dessförinnan hade aeronautiska sällskapet genom kapten Saloman
varit representerat i Commission Permanente Internationale
d’Aéronautique, under det att professor Hildebrand
Hildebrandsson representerade Sverige i Commission Internatio-
K. A. B. Amundson, initiativtagare
till Svenöka Aeronautidka SälUkapet,
ordförande 1906—1912 och
1929 — 1933
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
