Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innan avfärden företogs. »Efter den första sommarens
erfarenheter och då Andree och jag på de tre nämnda
punkterna hade helt olika åsikter, drog jag mig på hösten 1896 ifrån
hela saken.»
Detta föredrag kan i viss mån betraktas som avslutningen
på den under Andréeminnets skugga stående aeronautiska
epoken inom sällskapet. Visserligen fortsatte den
aeronautiska verksamheten nästan livligare än förut under några år,
med för de framåtblickande var det redan tydligt att något
nytt var i antågande. Ovisshet kunde ännu råda, om det var
de styrbara ballongerna eller flygmaskinerna, som skulle
komma att revolutionera luftfarten, men att de icke
styrbara ballongerna i varje fall representerade ett i det
närmaste passerat stadium var ganska tydligt.
Under senare delen av 1907 företogs bara en enda kortare
uppstigning med Andree i anslutning till internationella
vetenskapliga undersökningar, och för övrigt kan bara
antecknas, att en engelsk ballong, Mammoth, som startat i
London med mr August Gaudron som förare utsänd av
Daily Graphic för att flyga till Ryssland, landade i
Dalsland. Året förut hade en tysk militärballong på
rekognosceringsövning, som börjat i Berlin, nödlandat i Karlskrona —
en i och för sig duktig aeronautprestation, som nästan satte
rekord i att bryta reglementen och förbud.
I början av 1908 uppflammade det aeronautiska intresset
på ett ganska överraskande sätt. Sent omsider hade
riksdagen beviljat 90 000 kr. till försöksmaterial för en
ballongavdelning vid ingenjörskåren och det bidrog väl till att
stimulera aktiviteten inom sällskapet. Första uppstigningen för
året företogs med Argonaut, varvid ingenjör Thomas och
Gustaf von Hofsten gjorde en sextimmarstur, som slutade
på Väddö. Den 1 och 2 april deltogo Svenske II och
An-drée i internationella simultanfärder. Den förra fördes av
löjtnant Fogman med löjtnant O. Sylvan som följeslagare
och landade efter närmare i3o kms färd i nästan rakt
nordlig riktning. Följande dag gick Andrée upp förd av Gustaf
von Hofsten med greve H. Hamilton som instruktör och
löjtnanterna Virgin och Boris Möller som följeslagare.
Även denna färd gick i huvudsakligen nordlig riktning och
avbröts i Rimbotrakten, då ballongen började driva mot
havet. Den 16 april gick von Hofsten åter upp i Svenske II
med godsägare Max Wibom som följeslagare och landade
efter 2I/2 tim. på Ljusterö. Ungefär samtidigt steg Andrée
upp förd av löjtnant Boris Möller med löjtnant Fogman som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
