Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När all civil Högskoleverksamhet i september 1939
lamslogs av bensinförbudet, ingick KSAK till regeringen med en
framställning att få inrätta en central flygskola för 75
elever och att för denna få disponera en tilldelning av 5o 000
1 bensin och 1 5oo kg smörjoljor.
Denna flygskola kunde i mitten av november
sammandragas till Ekeby flygfält vid Eskilstuna med löjtnant
Sven-Åke Lindahl som flygskolechef och omedelbart
påbörja sin verksamhet med ett 20-tal elever.
Av denna summariska redogörelse •— som avsiktligt
sammandragits för att tillåta bättre överblick •—• framgår
tillräckligt tydligt, att det icke längre torde finnas någon grund
att klaga på bristande initiativkraft hos Kungl. Svenska
Aeroklubben. Arbetet på civilflygets utveckling har
bedrivits målmedvetet och energiskt, och klubben har förmått
väcka sådant förtroende och sådant intresse för sin
verksamhet, att kraftigt ekonomiskt stöd från enskilt håll
kunnat erhållas. Även statsmakterna torde ha fått stärkt
förtroende för klubbens kapacitet att leda civilflygets
utveckling i sunda och fruktbärande banor.
Det är emellertid så, att även om de statliga anslagen
i framtiden skulle bli större än hittills, det dock är
nödvändigt, att privatflygets egen stora organisation ytterligare
tillväxer i bärkraft och styrka. Ty även i framtiden måste
säkerligen statens stöd kompletteras med enskilt kraftuppbåd.
De hittills uppnådda resultaten kunna betraktas som en
god början, men ännu återstår mycket, innan svenskt
privatflyg nått en utveckling, som tål jämförelse med utvecklingen
i vissa andra länder. Kostnaderna för utbildningen av
civilflygare ha nedbringats, men ännu måste den svenska
privatflygaren av egna medel betala betydligt mera för sin
utbildning, än en privatflygare till exempel i England. Det är
nödvändigt att en stark och effektivt arbetande organisation
ytterligare nedbringar kostnaderna.
Kungl. Svenska Aeroklubben har satt som mål att
oberoende av ekonomiska skrankor öppna flygningens
möjligheter för hela den svenska ungdomen. Från en blygsam
början med knappt hundratalet medlemmar har Kungl.
Svenska Aeroklubben, som ovan framhållits, nått en
anslutning av mer än 11 000 medlemmar, men först när denna
siffra tiodubblats kan man säga, att klubben börjar nalkas
målet: att göra flygningen till en hela svenska folkets sak.
b. perslow
sekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
