Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre grad än de flesta akademiska lärare på den tiden
•—• 1840-talet •— i intim, personlig kontakt med
naturvetenskapens utveckling ute i Europa och han hade stor
förmåga att också förmedla denna kontakt till sina lärjungar,
som i hög grad fängslades av hans livfulla och intressanta
föreläsningar. Bland de ämnen, som han ägnade särskild
uppmärksamhet var de »vindarnas vetenskap» närstående
frågorna om fluidernas rörelser.
Vid samma tid bekläddes astronomiprofessuren i
Uppsala ävenledes av en Svanberg — Gustaf, värmlänning till
börden och icke släkt med de nyssnämnda svanbergarna.
Det var han, som under sin docenttid och som observator
vid observatoriet påbörjade de jordmagnetiska
undersökningarna i Uppsala och inledde det internationella
samarbetet på detta område. När han 1842 utnämndes till
professor i astronomi, fick han till efterträdare såsom
observator en av Jöns Svanbergs lärjungar, Anders Jonas Ångström,
som fullföljde de magnetometriska undersökningarna, och
som sedermera såsom Ad. Svanbergs efterträdare vann
internationell ryktbarhet såsom en av de främsta
föregångarna för spektralanalysen.
Ångström hade under en period stått praktiskt taget
mitt emellan fysik- och astronomiprofessuren, lika meriterad
för båda, och det var den först inträffade vakansen, som
ledde honom till fysiken, dit dock även hans huvudsakliga
intresse drog honom. Gustaf Svanberg inrättade i865
Uppsala universitets meteorologiska observatorium, vilket trädde
i livligt samarbete med de främsta utländska institutionerna
på området. En av hans lärjungar, dr Robert Rubenson,
organiserade med bistånd av 125 studenter de observationer
och instrumentavläsningar, som företogos varje timme
dygnet runt vid observatoriet — och bland dessa studenter
befann sig en av Ångströms närmaste lärjungar,
amanuensen vid Fysiska kabinettet H. Hildebrand Hildebrandsson,
på vars förslag Meteorologiska centralanstalten i
Stockholm sedermera inrättades. Hildebrandsson, som 1878
blev e. o. professor och föreståndare för universitetets
betydligt utvidgade meteorologiska observatorium, kan
betecknas såsom en av den svenska meteorologiens
internationellt mest kända representanter och den första, som även
visade ett mycket starkt intresse för luftfarten. Han blev
Sveriges första representant i Internationella kommissionen
för vetenskaplig luftfart, grundad 1896 av Internationella
meteorologiska kommitténs direktörskonferens. På så sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
