Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunna erfarenheter, kommo just genom Lilienthals exempel
att till en början bli rena »hangwind»-seglare. De valde
vid Rhön ett övningsområde med trädlösa höjder, där de
också huvudsakligen hade tillfälle att lära känna de
upp-vindar, som uppstå framför ett terränghinder, som tvingar
luftströmmarna uppåt. Först så småningom upptäckte de
även förekomsten av andra uppvindar. En ny växelverkan
gjorde sig gällande mellan flygning och meteorologi med
alldeles oväntade resultat.
Uppmuntrade och understödda av några få entusiaster,
som syntes beredda till nästan obegränsade personliga
uppoffringar, samlades tyska ungdomar i allt större skaror till
segelflygskolorna. De första tiotalen växte till hundratal
och till tiotusental, så att man slutligen kunde tala om
segelflygningen såsom en folksport utan motsvarighet i något
annat land. Och det dröjde nästan hela tio år, innan man
på något annat håll började ägna allvarlig uppmärksamhet
åt denna verksamhet och förstå dess betydelse. Då hade
segelflygningen utvecklats så, att den, rätt betraktad,
innebar den första verkliga lösningen på det ursprungligen
ställda flygproblemet.
Motorflygningen har givetvis större praktisk betydelse för
trafikväsendet, men genom segelflygningen flög människan
äntligen, utan hjälp av motorkraft, på fågelvis och med
fågelhamn. Den var en urgammal dröm förverkligad. År
1940 skulle segelflygningen för första gången ha ingått som
ett led i Olympiska spelens tävlingar mellan hela världens
ungdom, och därvid skulle även svenska segelflygare ha
deltagit. Det uppskov, som nu blir ofrånkomligt med denna
tävlan, kan betraktas såsom en frist för de svenska
segelflygarna att vinna ytterligare förkovran, något avbrott
kan det icke innebära i en utveckling, som i alldeles
särskilt hög grad är baserad på ett intimt studium av vindarnas
vetenskap och rent av på utbildandet av ett nytt sinne hos
människan •— vindsinnet eller det verkliga flygsinnet.
Även om Sverige icke varit med från början i denna
utveckling, så är ännu ingen tid försutten för en kraftig
blomstring av det svenska segelflyget, som öppnar
möjligheter för en verkligt »folklig» erövring av luften.
Segelflygningen framträder visserligen utan andra
anspråk än som en rent sportslig övning, men dess praktiska
betydelse, för att hos ungdomen i de bredaste skikt skapa
förståelse för flygningens teori och för de mänskliga
kvalifikationer, som måste förefinnas hos den goda flygaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
