Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blériot själv hade kommit fram till sina resultat på den
väg, som ofta kallas den »praktiska», fastän den åtminstone
i flesta fall är ganska opraktisk — han hade byggt och
byggt och byggt om den ena maskinen efter den andra,
ända tills han slutligen fick fram ett flygplan, som man
kunde flyga med. Uthålligheten var beundransvärd, men
metoden kunde knappast anses som något föredöme.
Dr Thulin, som börjat med flygproblemet från den
teoretiska sidan, drogs snart nästan helt över till den rent
praktiska, men hans kollega dr Ivar Malmer, som var med,
när Thulinverken grundades, och som arbetade där, ända
tills verksamheten nedlades, kallades 1919 att såsom
docent vid Tekniska Högskolan med en serie
föreläsningar inleda flygteknikens upptagande såsom läroämne.
Samtidigt fungerade han emellertid såsom flygingenjör vid
Malmslätt och fortfor att pendla mellan Linköping och
Stockholm, ända till 1926, då han tillträdde befattningen
såsom flygteknisk sakkunnig i Flygstyrelsen. Utom Malmer
hade Tekniska Högskolan två lärare, som voro särskilt
intresserade för flygtekniken, nämligen t. f. professor
Anders Rosborg och professorn i läran om
förbränningsmotorer, E. Hubendick.
Fornborg i Västmanland j’litograferadfrån
luften, varigenom bättre uppfattning om
anläggningens form och utsträckning
erhålles än vid undersökningar på marken
6 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
