Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En ödets vändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra. Under vägen sade han i sina tankar ett sista farväl
lill alla dem, som han älskade. Han försökte att med
mindre bitterhet tänka på kejsaren och hans grymma
tjänstemän, han bad Gud om förlåtelse för sina synder och om en
salig uppståndelse.
Han kände sig högtidlig till mods, han hade fullkomligt
levt sig in i tanken på sitt öde, och han ansåg sig lugnt
kunna skiljas från tillvaron, som endast erbjöd honom
oändliga kval.
Nu stod han därnere på sin arbetsplats; hans första
blick gällde stenblocket. Gudskelov, ingen hade rört det..
Gudskelov!...
Han drog ett djupt andetag. — Förlåt mig, fader i
himmelen, förlåt mig!
Han lutade sig ned för att fatta sin slägga, då nämnde
någon bakom honom hans namn. — Hennan Brandt,
entreprenören av vår gruva, herr Nadeieneff, har i går
afton anlänt hit och vill tala vid er.
Det var hans vaktare, som sade detta och nu tillade:
se så, raska på bara!
Herman stod fortfarande med släggan i hand. — Vad
betyder detta — frågade han förvirrad, — vad begär denne
herre av mig?
- Det vet jag icke, men ni måste genast lyda.
Herman lät sitt verktyg falla. Det skulle alltså icke ske!
Med klappande hjärta vandrade han åter uppför de
ändlösa stegarna. Vilken vändning i hans öde förestode honom
väl nu?
Timmar förgingo, innan han uppnådde jordytan och
gruvuppsyningsmannens mottagningsrum. Han såg ut som
en ur graven uppstigen.
Herr Nadeieneff, en man med kalmuckansikte och
ill-pariga, blinkande ögon höll i handen ett .papper, som
Herman igenkände som sin egen förpassningssedel. Ibland såg
den rike mannen rakt framför sig, ibland strök han sitt
skägg och nickade belåtet, därpå hälsade han den tungt
andande unge tysken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
