Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En ödets vändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
— Ni är student, icke sant’? Talar tyska, franska,
förstår lalin och kan i synnerhet räkna väl?
Herman bugade sig. — Ja, min herre!
— Det gläder mig. För varje deporterad betalar jag
regeringen en stor summa, jag måste alltså på bästa sätt
draga fördel av mitt folk. I gruvorna, med hackan i hand,
är ni endast en medelmåttig arbetare, vi vilja alltså försöka
med pennan i hand. Ni ämnade bliva ingenjör, eller hur?
— Ja, min herre.
— Och hade utan tvivel gått långt på den vägen.
Varför skulle ni blanda er i saker, som icke angingo er?
Herman kände, att han rodnade. — Förlåt, min herre
— sade han hastigt — men jag har verkligen...
Entreprenören vinkade avböjande med handen. — Vi
lämna det där, min vän, jag är ingen ransakningsdomare.
Hör nu på mitt förslag. Jag arbetar på ett verk, som är
bestämt för kejsaren, ett vetenskapligt arbete över Sibirien,
som å ena sidan bör skildras som det helvete, vilket det
verkligen är. men å andra sidan även bör vederfaras mera
rättvisa. Här ligga obegagnade, kolossala skatter i jorden,
här kunde genom praktiskt tillvägagående skördas
hundrafaldig vinst på utlagt kapital. Allt detta vill jag lägga fram
inför hans majestät, kejsaren, jag behärskar även ämnet,
men det fattas mig den yttre formen, skriftställarevanan.
Ni skall därför bliva min sekreterare, anstår det er?
Det flammade till i Hermans blick. Befriad ur
gruvan, ur tjuvarnes och mördarnes fruktansvärda sällskap
-vilken lycka!
— Ja visst — svarade han hastigt — ack, ja visst! Jag
tackar er, jnin herre!
— Det gläder er, min herre!
— Det gläder mig. I morgon kommer en av mina
kuskar med en släde och hämtar er till Irkutsk.
— Till Irkutsk?
— Ja. Ni önskar att leva i en stad, i bildat umgänge,
icke sant? Ni gläder er åt förändringen, jag kan förstå
det. — Farväl nu så länge, tills i morgon kan ni tillbringa
er tid efter behag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
