- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
43

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Flyktplaner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

god familjevän, som tröstade hjärtan och avhjälpte
skorstenspipans brister, som i de övergivna syskonens själar
upprätthöll hoppet och fyllde deras förrådskammare med
läckerheter.

Herman kunde om morgonen lugnt begiva sig till sitt
arbete; han visste, att hans gamle vän åtminstone en gång
om dagen tittade in och att Emma och Otto i honom
funnit en trogen beskyddare.

I Sibirien finnes det som bekant inga sängar; man
sover på pälsverk och höljer även över sig med sådant.

Herr Bochners förråd blevo tagna starkt i anspråk, då
han för Emma och hennes båda bröder timrat upp en
trevlig sovalkov. I synnerhet erhöll den unga flickan flera
präktiga tigerfällar och björnhudar, som om dagarna lågo
under hennes stol — kort sagt, syskonen inrättade så
behagligt åt sig och hade det så gott, som överhuvud taget sin
frihet berövade människor kunna ha.

Solen var nu endast två timmars tid uppe på himmelen,
därpå följde ogenomträngligt mörker. Det led mot
december, då den två månaders långa natten börjar, när det vita,
täta täcket av snö betäcker hus och vägar, nästan krossande
taken och spärrande portarna, när vinder för med sig
is-strömmar och termometern sjunker under 40 grader.

Emma ryste. — Det förefaller mig, som om det aldrig
mera skulle bliva dag, aldrig vår mera, — sade hon.

— Hm, — menade herr Bochner, — jag vet icke, om
den sibiriska våren, när den kommer, även verkligen skulle
tilltala er, min fröken. Man sjunker ofta ända ned till
bröstet i snön, man virvlas av stormen bort långa sträckor.
Det här är ett förskräckligt land.

Och Herman gav honom rätt av hela sitt hjärta. — I
sanning, det är ett eländigt land, detta Sibirien. Utan
guvernörens mellankomst kunde vi nu varit räddade, befunnit
oss i Amerika.

Suckande steg han om de mörka vintermorgnarna upp
från sin bädd, suckande insomnade han. När skulle
flykten kunna verkställas?

Kanske aldrig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free