- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
45

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Flyktplaner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

ej tillhört någon olovlig förening, har ingenting begått, som
på något vis är straffbart.

Polisen bugade sig åter med kylig min. — Under en
ämbetsförvaltning av mera än tjugo år hava mycket få
förbrytare kommit inför mina ögon, som icke sagt mig
alldeles detsamma, — svarade han lugnt men med eftertryck.
— För mig är ni en politisk förbrytare — det är nog.

Han gav sin kusk en vink och trojkan ilade därifrån.
Herman visste nu, vad han hittills endast gissat, nämligen
att polismästaren bevakade honom och längtade efter att
erhålla upprättelse.

Men så lätt skulle saken icke bliva honom. Herman
ägde två hjälpmedel, som äro i stånd att lyfta världen ur
dess gängor, en trogen vän och rikligt med penningar —
därpå förlitade han sig emot alla sina fiender.

Den vanliga årsmarknaden öppnades och småningom,
med största försiktighet, började Herman att göra sina
inköp. I Irkutsk hade han utan uppseende kunnat verkställa
dem, ty dels fanns där en offentlig bazar och dels måste
han för gruvägarens räkning dagligen underhandla med
köpmännen, under det att hans befattning här i Jakutsk var
av en helt annan natur och dessutom alla försäljarna sutto
i sina egna, med pallissader försedda hus. Herman kände
ingen enda personligen, han måste därför, för att icke väcka
något uppseende, inköpa de nödvändiga varorna i mycket
små kvantiteter och själv under mörka kvällstimmar på
sina skuldror bära dem hem.

Pemmikan (torkat, pulveriserat renkött), skeppsskorpor,
fläsk, korv, the, socker och pälsverk var det huvudsakligaste,
som han upphandlade, vidare ljus, flere slags elddon,
ylletäcken och foder för två hästar samt till sist ett
transportabelt, fullkomligt inrett tält. Då han med Ottos hjälp bar
hem detta sistnämnda, mötte han tätt framför dörren
polismästaren — alldeles ensam, som av en händelse och
skenbart utan ringaste fientliga avsikt, men med ett leende, som
tydligt sade: jag vet allt och genomskådar dig fullkomligt.

Han hälsade kyligt. — Ser man på, herr Brandt, ni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free