- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
72

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. En envis förföljare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72

det avskyvärda Sibirien lika litet som ni, annat folk har
även sin heder och sin familj, som de önska leva för.

Han vinkade åt jakuten. — Kom hit, Tekel 1

Herman såg oroligt på honom. — Vad ämnar ni göra,
herr Bochner?

— Måste icke endera parten duka under i denna kamp,
herr Brandt, antingen ryssarna eller vi?

— Jo — jag är rädd därför!

— Välan, då skola de där falla.

— Store Gud, och jag, som redan led så gräsligt vid
tanken på att jag dödat en enda person!

Wienaren ryckte på axlarna. — Tänk också en smula
på er syster, herr Brandt, på hennes öde, om hon som
straffånge...

Herman avbröt honom. — Nog, nog, herr Bochner, ni
har rätt, det finnes intet annat val. Vad är alltså er plan?

— Hör på mig! — Icke sant, Tekel, något längre
nedåt vågen gör vägen en krökning, den är på detta ställe mycket
smal, en framskjutande klippa borttar hela utsikten!

— Gott. Där är det, som vi måste lägga oss i
bakhåll. Så snart kosackerna under Jermaks ledning hunnit
dit, skjuta vi ned dem.

— Vi tre mot sex?

— Det är detsamma, vi måste våga det.

De begåvo sig till platsen i fråga, ett utmärkt bakhåll,
varifrån de omisstänksamt kommande utan svårighet borde
kunna nedskjutas.

Hermans hjärta klappade, som om det velat brista.
Inom nästa halvtimme måste hans eget och hans syskons öde
avgöras och i lyckligt fall endast på det villkor, att sex
människor förut våldsamt berövades livet.

Intet ljud avbröt tystnaden, med undantag av den
iskalla vindens vinande bland bergsskrevorna och litet emellan
gnäggandet av en kosackhäst. Allt närmare kom detta
ljud.

Alla gevär voro laddade, alla hjärtan klappade
fortare, Nu, inom några få minuter måste striden taga sin början.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free