- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
112

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Guldtjuvarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

— Nej, endast emedan herr Brandt och ni förneka
lagens makt.

— Om ni äger denna makt, så begagna den!

Herman gick emellan de tvistande.

— Vet ni, varför den makt, varom ni talar, fattas er,
herr Jermak? Jo, emedan ni har oskyldiga offer framför
er, emedan vi äro våldets martyrer. Genom att vädja till
vårt samvete frambringar ni icke något gynnsamt intryck
på oss, utan endast erinrar oss om den despotism, som vars
representant ni uppträder. Detta är egentliga skälet till,
att ni står svag, ja, fullkomligt hjälplös inför oss.

Jermak rynkade pannan. — Det få vi väl se, herr Brandt.
Ni färdas åt öster, jag åt väster — få se, vem som hinner
längst.

De båda männens blickar möttes, Herman och
Bochner hade förstått varandra utan ett ord och trädde nu i
vägen för Jermak.

— Herr polismästare, — sade Herman, — ni är i vårt
våld, det inser ni själv. Tillåt mig av detta skäl några
frågor. Om vi frigiva er och om ni på er väg skulle möta en
kosackpatrull, vad skulle ni då göra?

— Helt enkelt: min plikt!

— Det vill säga: angiva oss?

— Ja.

Herman kunde ej underlåta att beundra sin
motståndares hjältemod. Han var likblek i ansiktet och hans röst
darrade av sinnesrörelse. Var nu det ögonblick inne, då han
för sin egen säkerhets skull för andra gången måste begå
en förskräcklig förbrytelse?

- Herre, — sade han, — vi kunde jaga en kula
genom er huvud, kunde slå ihjäl er eller fastbinda er vid
ett träd och låta er sönderslitas av rovdjur — inser ni det?

— Naturligtvis, övermakten är på er sida.

— Gott. Må vi då underhandla. Giv ert hedersord
på att ej fly!

På inga villkor.

— Gott. Då förblir ni vår fånge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free