Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Strid med vargar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
— Kanske det är en björn?
— En grå till och med, en av allra farligaste slaget.
Vi få utan tvivel snart höra mera och, när solen går upp,
även se mera.
Brumningarna upprepades och blevo allt starkare och
snart varseblevo de i solens första strålar ett egendomligt,
nästan komiskt skådespel.
På en klippa mitt emot hyddan hoppade en stor björn
omkring på baktassarna. De väldiga ramarna höll han i
kors över bringan och spärrade vitt upp gapet, som om han
ville säga: jag slukar allt, som kommer i min väg.
I en halvkrets runt omkring honom och på
respektfullt avstånd befunno sig ungefär femtio vargar, betraktande
sin farlige motståndare. De visste mycket väl, att ett
flykt-försök måste kosta honom livet, därför blickade deras
gnistrande ögon oavlåtligt in i björnens. Denne å sin sida
aktade sig väl för att lämna den skyddande klippan; han
brummade endast litet emellan, som om han velat utmana
fienden.
— Skjut icke! — sade Bochner. — Låt bestarna
sönderslita varandra, så spara vi krutet. — I synnerhet du,
Otto, — tillade han. — Jag har väl åtminstone tjugo gånger
hört dina pistoler knalla.
- Och varje gång har en varg fallit! — utbrast gossen
stolt.
Jermak vände bort huvudet; en flod av de bittraste
minnen översvämmade honom plötsligen. Hans olycklige
son — var befann han sig väl nu?
Och hemma hans förmän, hans hustru och yngre barn
- vad tänkte de väl? Han hade spårlöst försvunnit, han
kunde ej ens skicka dem en hälsning eller någon
underrättelse.
Nu började vargarna angripa björnen, åtminstone tjöto
de och sprungo omkring honom, men nalle lät ej skrämma
sig, han hoppades kanske, att hans motståndares iver snart
skulle vara uttömd; den grå kolossen varken vek eller
vacklade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
