- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
172

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Guldtjuvarne än en gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Man tänke sig renens inälvor kokade i något härsket
flott och ett par skövlar snö — och man kan göra sig ett
ungefärligt begrepp om lanutens smak.

Han, korjaken och fiskaren hade slutit sig till
guldtjuvarna för att pm möjligt undgå den hungersnöd, som
detta år härjat i de sibiriska byarna och att få som
rövare dagligen äta sig mätta, då de icke kunde det som
ärliga människor.

Den ene efter den andre lade sig rökande till vila i
snön. Aftonmåltiden var förtärd och tillräckligt med ved
framburet — nu kunde man sova eller prata, allt efter
behag.

Natten var mörk och stilla, då plötsligt ett skrik
hördes, högt och genomträngande, i lägrets omedelbara närhet.

— Hjälp! Hjälp!

Koschewin rusade upp. — Vern är det? — skrek han.

— En barnröst!

— Där kommer en släde!

— Och bakefter en flock vargar!

Alla guldtjuvarna talade på en gång, var och en
fattade sina vapen, .allas blickar fästes vid åkdonet, i vilket
till en början ingen körsven kunde upptäckas.

Först då släden kom närmare, varseblevo männen ett
barn, en tolvårig gosse, som mera liknade en död än ett
levande väsen.

Koschewin och Dimitri ruSade fram, hejdade
rendjuren och lyfte den halvt vanmäktige gossen ur släden för
att bära honom till elden. Under det Koschewin ur sina
förråd hämtade fram ett stort stycke frusen stomjölk, med
yxan högg av några bitar därav och höll dem i en
bleckbägare över elden, under det Dimitri frotterade den halvt
vanmäktige gossen och hällde några droppar brännvin i
hans mun, öppnade de övriga en livlig eld mot vargarna,
som dels nedskjötos, dels bortskrämdes. Nu först kunde
den lille förskrämde gästen göra reda för sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free