Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. I hövdingens tält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGONDE KAPITLET.
I hövdingens tält.
Vi skola nu sysselsätta oss med de båda försvunnas
öde. Saken förhöll sig verkligen så, som Herman och
Bochner tänkt. Den dag, då Emma och Otto voro ensamma i
hyddan, kommo plötsligen sju tsjuktsjer resande i slädar
— bland dem den tiggare, som åtnjutit flyktingarnas
gästfrihet — och befallde utan vidare den unga flickan och
hennes bror att sätta sig upp hos dem. De båda barnens
nödrop förklingade ohörda, deras motstånd besegrades utan
möda och rövarne hastade bort med sitt byte.
Anföraren var en ung tsjuktsjer, en kamakaj, som för
närvarande idkade fiske vid Tschaunskajaviken, men som
ägde sin egentliga bostad vid Kaliutsjinsviken och just nu
ämnade återvända dit. Han hade givit befallning om, att
fångarna skulle behandlas med varsamhet och mildhet. Otto
och Emma fingo därför sitta bredvid varandra, väl insvepta,
i samma släde och fingo av livsmedel allt, som tsjuktsjerna
kunde erbjuda, men de kände sig naturligtvis det oaktat
högst olyckliga. Otto hade i början för avsikt att försöka
fly och återvända till snöhyddan, så att Herman skulle
kunna förfölja rövarna, men denna plan måste han snart
uppgiva. Vägen var för lång, han skulle icke levande hava
uppnått vinterbostaden — även Emma insåg det.
Trogen försvann emellertid och de båda stackars
barnen fingo därigenom en smula hopp. Herman finge utan
tvivel genom det kloka djuret ett spår att hålla sig till.
Flykten ur Sibirien. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
