Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Det ryska folket - Foma Danilov, den ihjälpinade ryske hjälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad kunna vi då slutligen lära folket? Vi avsky och
vämjas nästan vid allt det, som vårt folk älskar och ärar
och till vilket dess hjärta känner sig draget. Vilka
folkvänner äro vi i själva verket? Man invänder: dess mer
måste folket bliva älskat, om vi vämjas vid dess
okunnighet och önska det en bättre lott. Men så är det icke;
om vi i sanning och i handling älskade folket, icke i
avhandlingar och böcker, skulle vi komma folket närmare
och lägga oss vinn om att lära känna det, som vi nu
ratar och som vi enligt europeiska schabloner önska
utrota hos folket; då skulle vi kanske själva lära oss
mycket, som vi nu icke ens kunna ha en föreställning
om.
För resten hava vi en tröst: vår stora stolthet inför
vårt folk. Men därför förakta vi det också, därför att
folket är nationellt och med alla krafter håller därpå,
medan vi hava — allmäntmänskliga övertygelser, ha satt
det allmäntmänskliga som vårt mål och därigenom
lyftat oss ofantligt över folket. Därutinnan ligger ock
hela vår söndring, hela vår brytning med folket. Jag
säger rent ut: försona vi oss med folket och finna en
förlikningspunkt, så skall med ens hela vår söndring
med folket upphöra. Och att finna den punkten är
utomordentligt lätt. Till och med våra mest radikala
meningsskiljaktigheter äro i själva verket blott en villa.
Men vad är detta för en förlikningspunkt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
