Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Tre idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tiden inne för något varaktigt, något tusenårigt, något
som förberetts i världen allt ifrån början av dess
civilisation. Tre idéer stå upp för världen och tyckas redan vara
definitivt formulerade.
Å ena sidan — i Europas västra utkant — den katolska
idén, dödsdömd och bidande i stora kval och tvivelsmål:
att vara eller icke vara, att fortleva eller gå under. Jag
talar icke enbart om den katolska religionen, utan om
hela den katolska idén, om de nationers öde, vilka
under loppet av ett årtusende varit hemfallna under
denna idé och helt och hållet genompyrts därav. I
detta avseende är t. ex. Frankrike så till sägandes det
fullaste förkroppsligande av denna idé, ledaren av denna
idé, som det fått i arv redan av romarna och övertagit
i deras anda. Detta Frankrike, som nu till och med
förlorat all religion till största delen (jesuiter och ateister
äro där en och samma sak), som mer än en gång stängt
sina kyrkor och till och med en gång låtit själva Gud
Fader bliva föremål för votering av en församling, detta
Frankrike, som ur 1789 års idéer utvecklat sin särskilda
franska socialism, d. v. s. pacificeringen och
organisationen av det mänskliga samhället utan Kristus och
utanför Kristus, liksom katolicismen ville, men icke kunde
organisera det i Kristus — detta samma Frankrike är
alltjämt i högsta grad och fortfar att vara den katolska
nationen helt och hållet såväl i skepnad av Konventets
revolutionärer som i sina ateister, sina socialister och
nu i sina kommunader; det är alltigenom smittat av den
katolska andan och dess bokstav, i det att det genom
sina namnkunnigaste ateisters munnar förkunnar:
Liberté, Egalité, Fraternité ou la mort, d. v. s.
precis så som själve påven skulle förkunna det, om
han bleve tvungen att förkunna och formulera ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
