- Project Runeberg -  En skriftställares dagbok /
105

(1915) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - I Europa äro vi blott utbölingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskilt när vi mer allvarsamt började förstå Europa. I
Europa förvirrades vi för resten aldrig av de skarpa
skiljaktigheterna mellan nationaliteterna och av de skarpt
tecknade typerna i nationalkaraktärerna. Vi gjorde början
med att »lägga bort allt motsägelsefullt» och fingo
»européens» allmäntmänskliga typ, d. v. s. vi togo fasta
på det gemensamma, som förenade dem alla — detta
är mycket karaktäristiskt.

Men då vi med tiden blevo klokare, hakade vi oss rent
av fast vid civilisationen och trodde genast blint och
hängivet, att det där »allmäntmänskliga», vars
bestämmelse var att förena mänskligheten till ett, låg inneslutet
däri. Till och med européerna förundrade sig, när de
sågo på oss, främlingar och nykomlingar, över vår
hänförda tro, så mycket mer som de tyvärr redan då börjat
förlora tron på sig själva en smula. Med förtjusning
hälsade vi Rousseau och Voltaire; med den reseskildrande
Karamzin[1] gladde vi oss varmt åt inkallandet av de franska
Nationalständerna år 1789, och om vi jämte de framstående
européerna också sedan, i slutet av det nittonde
århundradets första kvartal, bragtes till förtvivlan över de förlorade
svärmerierna och de krossade idealen, förlorade vi dock
icke vår tro och tröstade till och med européerna. Till
och med de bland ryssarna, som voro »gråa» i sitt
fosterland, blevo i Europa genast röda — också ett
synnerligen karaktäristiskt drag! Sedermera under
århundradets lopp värdigades några av oss bliva
delaktiga av den franska socialismen och anammade den
utan minsta tvekan för att definitivt lösa frågan om den
allmänskliga föreningen, d. v. s. för att realisera den
dröm, som hittills hänfört oss. På detta sätt antogo de


[1] Historikern och romantikern Karamzin företog 1789 en studieresa till
Frankrike, som han skildrade i sina sentimentala »brev av en rysk resenär».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:56:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fmdagbok/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free