- Project Runeberg -  En skriftställares dagbok /
115

(1915) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Krig och fred - I. Krig. Vi äro starkare än alla de andra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

bli ond på dem, ty sådan är deras inrotade mening och
synpunkt. Ja, vi äro i själva verket arma och
ömkansvärda i mycket; hos oss finns sannerligen så mycket
dåligt, som gör att dessa profeter, om de vilja vara sig
själva trogna, måste utropa: »Slut med Ryssland och det
lönar sig knappt att sörja däröver!» Dessa klokhuvudens
medfödda idéer hava flugit ut över Europa, särskilt
genom europeiska tidningskorrespondenter, som trängt
sig på oss omedelbart före krigets utbrott för att studera
oss på ort och ställe, betrakta oss med sina europeiska
ögon och mäta oss med sina europeiska mått. Och
naturligtvis ha de blott hört på våra överkloka profeter! Alla
ha de studerat vår folkliga kraft, vår folkliga ande, och
ryktet har flugit ut kring Europa, att Ryssland håller på
att gå under, att Ryssland aldrig varit eller är något och
att det skall förvandlas till intet. Hjärtat klappade av
skadeglädje hos våra urgamla fiender och avundsmän,
som vi redan två århundraden förtretat; många tusen
europeiska judars och millioner judaiserade »kristnas»
hjärtan klappade av glädje, och Beaconfields hjärta
klappade; det hade sagts honom, att Ryssland måste fördraga
allt ända till nesan av den sista örfilen, men att det icke
skulle tåga ut i krig därför att dess »fredskärlek»
kantänka var för stark. Men Oud frälsade oss genom att
slå dem alla med blindhet: de trodde alltför mycket på
Rysslands undergång och intighet, men förbisågo det
väsentliga. De förbisågo hela det ryska folket såsom en
levande kraft och det ofantliga sakförhållandet: Tsarens
förbund med sitt folk! Endast detta förbisågo de.
Dessutom kunde de omöjligt fatta och tro, att vår Tsar
faktiskt var fredsälskande och ängslig att utgjuta
människoblod; de trodde, att allt detta hos oss kom sig av
»politik». De inse detta icke ens nu; de ropa, att »patrio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:56:21 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fmdagbok/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free