Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Krig och fred - II. Krig är ej blott ett gissel, utan stundom ock frälsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
hejda oss av fruktan för Europa och utan att i våra
rörelser låta leda oss av något annat än av politiskt
förutseende och klokhet. På så sätt finns det i världen
varken något heligt eller skamligt, utan blott så till
sägandes en evig animalisk instinkt hos folken, vilken
alla ännu otillräckligt och oförnuftigt utvecklade
stammar på jorden utan åtskillnad äro underkastade. Icke
dess mindre måste det ökade medvetandet, vetenskapen
och humaniteten förr eller senare ovillkorligt försvaga
de oförnuftiga nationernas eviga och djuriska instinkt
och tvärtom inplanta hos alla folk längtan efter fred,
efter internationell förening och människovänligt
framåtskridande. Därför måste man i alla fall predika fred,
icke blodsutgjutelse.»
Heliga ord! Men i föreliggande fall kunna de icke
till-lämpas på Ryssland; Ryssland utgör — för att uttrycka
mig bättre — i detta för hela Europa viktiga historiska
moment ett slags undantag, ty det är verkligen så. Om
Ryssland nu så oegennyttigt och rättfärdigt väpnat sig
för att frälsa och pånyttföda förtryckta folkstammar och
sedermera stärka sig därigenom, ger det dock även i
detta fall ett exklusivt föredöme, som det efter sitt mått
mätande Europa ingalunda väntat: i det att det stärker
sig utomordentligt genom förbundet med de befriade
folkstammarna, kastar det sig icke på Europa med svärd
och berövar det icke något, såsom Europa ovillkorligt
skulle göra, om det funne möjlighet att på nytt förena
sig mot Ryssland, och såsom alla nationer i Europa
plägat göra, så fort som de fått något tillfälle att stärka
sig på sin grannes bekostnad.
Så har det varit från Europas äldsta, ursprungliga tider
ända fram till det fransk-preussiska kriget i våra dagar
och så långt som hela dess civilisation sträcker sig: den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
