Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Krig och fred - II. Krig är ej blott ett gissel, utan stundom ock frälsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
mest upplysta och bildade av dess nationer har kastat
sig över den andra, lika upplyst och bildad, och med
begagnande av tillfället bitit den som ett vilddjur, druckit
dess blod, pressat ut dess must i form av milliarder i
krigsskadestånd och huggit av den hela dess sida i
skepnad av dess två bästa provinser. Ja, rår Europa för att
det efter detta icke kan fatta Rysslands bestämmelse?
Huru kan det, stolt över sin lärdom och styrka, fatta
eller ens i fantasien medgiva, att Ryssland kanske är
bestämt och danat för dess räddning och att endast
Ryssland slutligen kan uttala det frälsande ordet?
Nej, naturligtvis skola vi icke alls rycka till oss något
från Europa, men just genom den omständigheten att
vi förstärkas utomordentligt (genom en förening av
kärlek och brödraskap, icke genom våld och rofferi) skola
vi slutligen få möjlighet att — långtifrån att draga
svärdet — i vår lugna kraft giva ett föredöme av uppriktig
fredskärlek, mellanfolklig förening och oegennytta. Vi
äro de första, som skola visa världen, att vi icke genom
undertryckande av främmande nationaliteters
personlighet vilja ernå egen förkovran, utan tvärtom se den
endast i den friaste och självständigaste utveckling av alla
andra nationer och i en broderlig förening med dem, i
det att vi komplettera varandra, inympa på oss deras
organiska egenskaper och å andra sidan lämna dem
ymp-kvistar av oss själva, förenas med dem i själ och anda,
lära av dem och undervisa dem, ända tills den tid
kommer, då mänskligheten, genom folkens förening
uppgående i en universell enhet, såsom ett stort, härligt
träd skall skugga en lycklig jord.
Må våra nuvarande kosmopoliter och självbespottare
skratta åt dessa »fantastiska» ord, men jag rår icke för
att jag tror detta, nota bene om vi gå hand i hand med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
