- Project Runeberg -  En skriftställares dagbok /
136

(1915) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ryssland och Europa - Den tyska världsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världsmonarki i den fornromerska världens anda, ehuru
i annan form. Sålunda ligger det österländska idealet i
att först andligt förena mänskligheten i Kristus och
sedan i kraft av denna andliga förening åstadkomma
den därur utan tvivel härflytande världsliga och sociala
föreningen, varemot den västerländska uppfattningen går
i en motsatt riktning: först förvissa sig om den varaktiga
världsliga föreningen i skepnad av en universell monarki
och sedan även om den andliga under ledning av påven
som all världens överherde.

Alltifrån denna tid har detta försök i den romerska
världen gått framåt och oupphörligt förändrats. Med
utvecklingen därav förlorades den väsentliga delen av
den kristna principen nästan totalt. Men genom att
förkasta den andliga kristendomen förkastade den
fornromerska världens arvingar även påvedömet. Då den
förfärliga franska revolutionen utbröt, var det i själva
verket icke annat än den sista förändringen och
omgestaltningen av samma fornromerska formel för
universellt enande. Men den nya formeln befanns otillräcklig,
den nya idén realiserades icke. Det fanns till och med
ett ögonblick, då alla nationer, som hade ärvt den
fornromerska bestämmelsen, nästan grepos av förtvivlan.
Jo, den del av samhället, som år 1789 fick det
politiska övertaget, d. v. s. bourgeoisien, triumferade
naturligtvis och förklarade, att man inte behövde gå längre.
Men alla de andar, som enligt naturens eviga lagar äro
dömda att evigt oroa mänskligheten, att söka nya
formler för idealet och nya ord, oundgängliga för den
mänskliga organismens utveckling — alla dessa skyndade sig
till alla de förödmjukade och förbigångna, till alla, som
icke hade fått del av den nya formeln för
mänsklighetens förenande, förkunnad genom den franska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:56:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fmdagbok/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free