- Project Runeberg -  En skriftställares dagbok /
209

(1915) [MARC] Author: Fjodor Dostojevskij Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryssland och Orienten - Frågor och svar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förödmjukande kommunism breder ut sig, under det att man
där i täta klungor tränges kring en och samma härd
och småningom bringar de enskilda hushållen till
upplösning och familjerna börja lämna hus och härd och
leva tillsammans i kommuner, och under det att
barnen växa upp i hittebarnshus (till tre fjärdedelar utsatta
av föräldrarna!) — då, då skall det hos oss ännu finnas
rum och vidd, fält och skogar; barnen skola växa upp
hos sina föräldrar, icke i stenruckel, utan bland
trädgårdar och besådda ängar, med den rena himlen över
sig. Ja, där ligga många förhoppningar och många
möjligheter, som vi här icke kunna fatta i hela dess
omfång. Där är icke blott guld förborgat i jorden. Men
det behövs en ny princip. Ha vi blott den, få vi nog
de erforderliga pengarna. Ty vad tjänar det till — för
att nu tala uppriktigt — att vi här i Europa, särskilt för
närvarande, hålla oss med så många ambassader med
deras dyrbara prunk, med deras spirituella konversation
och middagar, med deras präktiga, men överflödiga
personal? Vad göres oss här — särskilt nu — behov av
en Gambetta? Vad angår oss påven och hans
kommande öde, även om Bismarck körde bort honom? Vore
det då inte bättre att en tid bortåt ödmjuka sig i
Europas ögon, sätta sig vid diket med skinnmössan i
handen och samla småslantar. »La Russie se
recueuille
igen!» skulle det åter heta. Men under tiden
kunde vi samla oss och stärka oss invärtes.

Nu invänder någon: varför förödmjuka sig? Nej, vi
förödmjuka oss alls icke. Det där om skinnmössan sade
jag bara bildlikt. Vi skola så långt ifrån förödmjuka
oss, att vi tvärtom med ett slag bli upphöjda, ja, så skall
det gå! Europa är klokt och slugt; det skall genast
genomskåda oss och, tro mig, börja att respektera oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 11:56:21 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fmdagbok/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free