Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ägghvita, fett o. s. v.; men icke alla dessa äro
näringsämnen. Trädämnet kan nämligen hvarken
öfverföras i lösning eller tillräckligt fint fördelas; det kan
icke öfvergå i blodet och är sålunda icke något
näringsämne, under det att både ägghvitan,
stärkelsen och fettet kunna undergå den nödvändiga
förvandlingen och blifva verkligt närande. Brödet är
sålunda en blandning af närande och icke närande
ämnen; åt de förra kunna vi med skäl gifva namnet
näringsämnen, under det att vi, i öfverensstämmelse
med det vanliga språkbruket, kalla brödet sjelft ett
födoämne. På samma sätt kalla vi potatisen och
köttet, hvilka båda äro blandningar af närande och
icke närande ämnen, födoämnen, under det att
stärkelsen i potatisen eller ägghvitan i köttet äro
näringsämnen.
Men det gifves äfven födoämnen, hvilka, i likhet
med mjölken, utgöra blandningar af endast närande
ämnen. Vi kunna på grund af allt detta säga, att
hvarje ämne, som kan öfvergå i blodet och bidraga
till ersättningen af kroppens utgifter, är ett
näringsämne, under det att hvarje födoämne är en blandning
antingen af flere näringsämnen eller ock af både
närande och icke närande beståndsdelar.
Vi känna sålunda skilnaden mellan närings- och
födoämnen. Hvilka dessa senare äro, har en daglig
erfarenhet lärt oss; men deremot torde det icke vara
lika kändt, hvilka de verkligt närande
beståndsdelarna af födan äro.
Den kemiska undersökningen af våra vanliga
födoämnen har visat, att de alla, huru olika de till
sina egenskaper för öfrigt må vara, jämte vatten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
