Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grynen, och de finare grynen åter hade ett större
värde än de gröfre.
Vi hafva sålunda redan sett, att icke alla
födoämnen smältas lika fullständigt, och detta kan icke
vara utan inflytande på betydelsen af de gifna
eqvi-valenterna. Om nämligen menniskan kan
tillgodogöra sig de närande ämnena i ägget eller mjölken
fullständigare än dem i brödet eller i potatisen, så
blifva icke längre 1 skålp. 65 ort bröd eller 7 skålp.
82 ort potatis eqvivalenta med 4 skålp. 23 ort ägg
eller 8 skålp. 50 ort mjölk; af de förra måste man
förtära ännu större mängder, för att erhålla samma
mängd näringsämnen, som erhålles ur de nämnda
vigtsmängderna af de senare.
Dessa exempel visa sålunda, att icke den
kemiska sammansättningen ensam bestämmer
näringsvärdet. Födoämnenas öfriga egenskaper, deras större
eller mindre fasthet eller öfverhufvudtaget de
omständigheter, som inverka på lättsmältheten, äro
äfven af stor betydelse; och vi kunna förstå att vi med
en viss försigtighet måste bedöma värdet af de i
tabellen gifna talen. Så länge man blott fäster sig
vid sammansättningen, kunna eqvivalenterna anses
riktiga; men, om man, såsom billigt och nödvändigt
är, äfven tager lättsmältheten med i räkningen och
söker ett mått på den mängd af hvarje födoämne,
man icke blott teoretiskt utan i verkligheten måste
förtära, blifva de ej längre tillförlitliga och gifva ej
en fullt riktig föreställning om näringsvärdet.
Men hvartill tjenar då en sådan tabell, frågar
man, och härpå svara vi följande. Vår kunskap om
menniskokroppens förmåga att tillegna sig de nä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
