Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len, i hvilken Selengafloden, Baikal och öfre Angara ligga
vill Radde förklara derigenom, att utefter denna dalgång
förlöper en starkt besökt stråkväg, fortsatt genom
Mongoliet, längs hvilken flyttfoglar anlända till Daurien och
småningom sprida sig allt efter som vintern ger vika. Efter
att hafva redogjort för orografiska förhållanden i trakten
längre österut, samt påmint om foglarnes tidiga ankomst
till Amurflodens mellersta lopp, tror sig Radde finna
fullständiga förklaringsgrunden till äfven detta förhållande
der-uti, att en del af foglarne genom Mongoliet längs
Sungari-floddalen anländer till mellersta Amur, medan vintern ännu
råder uti de snörika kustländerna vid utloppet. Raddes
resultat äro således vida mer specificerade hvad vägarnes
sträckning beträffar och hänföra sig till uppgifna lokala
förhållanden; de grunda sig likväl icke uteslutande på
uppgifter om tiden för flyttningarne, utan äfven på
iakttagelser om fogelfaunans sammansättning under olika delar af
året, och komma derföre att beröras längre fram.
Förutom dessa bearbetningar af materialet finnas ännu
andra, som afse att, genom beräkning af
medelankomst-data för enskilda arter inom mindre områden ocb
differenserna dem emellan, angifva i hvad sammanhang dessa
periodiska företeelser stå med klimatet på skilda orter.
Härvid har det ej kunnat undfalla huru beroende dylika frågor
äro af en föregående utredning af vägarnes sträckningar1);
ur kalkylerna hafva stråkvägarne likväl ej kunnat framgå
med någon bestämdhet, icke heller hafva bevis kunnat
lem-nas om fogelindividerna flytta successivt eller öfver och
förbi hvaraudra, samt dylika alltför komplicerade frågor.
Såsom ofvan redan nämndes erbjuder deö
ornitologi-ska literaturen intet omfattande försök att på faunistiska
>) Moberg, Om de 1750—1850 i Finland gjorda nat.-hist.
dagan-teckningar. Bidrag t. Finl. nnt.kännedom II. 1857, s. 89. —
Ornitolo-giska bidrag till Finl. klimatologi. Akad. program. Helsingfors 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
