Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han i förbigående berörde också förhållandet i en del af
öfriga Europa. ”För ett stort antal foglar bestämmes
llytt-ningsriktningen utaf Östersjöns konturer och öarnes läge,
och vid sitt besök derstädes äro foglarne mycket beroende
af vädret och vinden. Då nordeuropeiska fogelarter
vandra söderut följa de i allmänhet fem vägar. Från norra
Ryssland draga de sig antingen mot söder eller åt SV och
följa då Östersjöns kuster ända till Oder, längs hvars
floddal de taga en sydlig riktning; denna stråtväg plägar
anlitas af de ryska flyttfoglarne. De skandinaviska
landfog-larne taga deremot kosan från södra Skåne till norra
kusten af Rugen, eller ookså sträcka de söderut öfver
danska öarne och Holstein, hvaremot åtskilliga gåsarter (Anaer
albifrons, segetwn och arvensis) enligt regeln flytta längs
Jyllands och hertigdömenas vestkust. — — Många
högnordiska vattenfoglar och ej så få landfoglar öfverskrida
under sina vandringar sällan eller aldrig Östersjöns södra
gräns.” Förf. utpekar vidare nödvändigheten att egna
mycken uppmärksamhet åt vissa isolerade punkter, isynnerhet
öar och främst Helgoland. ”Man öfverraskas af att
under flyttningstiden träffa här såväl nordiska och sydliga,
som ock ostliga och vestliga arter, till en del sådana som
aldrig annars förekomma så nordligt eller så vestligt,
hvar-före man vore frestad antaga, att här vore korspunkten för
tvenne vägar. Men till och med om man kunde
öfverbe-visas derom, blir det dock vanskligt att lösa gåtan,
hvar-före fogelarter årligen infinna sig från alldeles ovanliga
väderstreck” — såsom några exempelvis uppräknade arter.
Åfven Kjaerbölling föreslår slutligen att på grund af
iakttagelser om tiden, då en art passerar genom området, söka
utreda dess riktning under flyttningarne.
Uti England, der man redan i början af förra
århundradet uppmanade till aktgifvande på flyttningarne ’),
’) Derharn, se ofvan 6id. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
