Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyska Östersjökusten; någon gång i det inre. — Danm.: Fyen,
Flensborgs fjord, Bingkjöbingfjord; sällsynt och icke alla år.
Anser albifrons. Tyskl.: regelbundet i flockar vid
kusten, Naum. (XT, 358), men sälls. i det inre. — Danm.: vid
kusterna; Möen och Falster talrikt i mars—april och sept.—okt.
Anser hyperboreus. TJppgifves af Naumann (XI, 222)
hafva blifvit iakttagen om vintern 1822 samt något senare år
vid Greifswald; möjligen äfven annorstädes vid Östersjön.
Anser leucopsis. Tyskl.: icke talrikt vid Pomern, Naum.
(XI, 385); Bügen fåtaligt, Borggreve. Mycket sällan i det
inre. — Danm.: i stor mängd *) i slutet af sept. och början af
okt., på sydkusten af Falster, vid Ulfshale, Flensborgs fjord;
på Holsteins vestkust i Ditmarsken och vid Husum. Halfön
Deichsand och Eiderstadt enl. Naum. **). Öresund (sf. riksm.).
Anser bernicla. Tyskl.: vid Pomerns kuster årligen i
mängd i slutet af okt. och börj. af nov., Naum. (XI, 398).
Rügen, Schilling årligen i maj talrikt, Qvistorp 9) enstaka i mars;
Mecklenburg, Pöl, Zander. Granska sällan i det inre. — Danm.:
i stor mängd på kusterna, mest på Lsesö; sept., okt. samt maj
och början af juni; stannar qvar under milda vintrar. Är enl.
Borggreve formligen skadlig uppå ön Sylt.
*) Möjligen hafva massorna blifvit af Kjferb. och Nanm.
öfverskat-tade eller bero de af tillfällig mängd ett år; åtminstone förekommer
arten annorstädes hvarken vid Östersjön, eller Nordsjöns kuster i så
an-märkuingsvurd mängd. — Enl. Kjasrb. skola massorna genom
exkremen-terna t. o. m. ödelägga gräsväxten på Botö och Gjedsör.
**) Naumann (XI, sid. 385) anmärker, att A. leuc. under under sina
vandringar följer bestämda limer, längs hvilka den förekommer årligen
och i mängd. ”Detta är högst märkvärdigt och kunde gifva anledning
till mangen förmodan; likaså det förhållande, att den öfverallt undviker
prutgåsen, men der den sammanträffar med henne, häller sig på bestämda
ställen så långt bort som möjligt; så t. ex. ser man på Deichsand och i
trakten af Uusum skaror af flere tusende, men nästan aldrig en A.
bernicla och deremot på den närbelägna ön Pelworm tusenden af den
senare, men aldrig någon hvitkindad gås.’’
*) Qvistorp, Bemerkungen etc., Naumannia 1858, s. 51 och 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
