Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de flesta fogelarter; förmonerna, som oceankusten erbjuder
vissa arter, inbegripa nemligen uti sig dem, som stå till
buds vid innanhafven samt delvis äfven floderna; men
förhållandet kan icke vara omvändt. Derföre flytta de
sub-marina arterna längs alla linierna, men de öfrign blott längs
kontinentens mest excentriska vägar. Der en vägs
geografiskt betingande vilkor äro blandade af alla tre slagen bör
således utredas i hvilket inbördes förhållande dessa stå till
hvarandra. Vi vilja i sådant afseende främst fästa
uppmärksamheten vid två de bäst utredda vägar, som
omvex-lande följa kuster och floder, nemligen linierna C och D.
Om hösten följa foglarna i det längsta åt
Ishafsku-sterna och komma sålunda i norra Ryssland in uti Hvita
hafvet och från Taimyrlandet uti Obviken, — begge hafsvikar
af teinlig bredd och ansenlig utsträckning inåt land.
Anlända till dessas blindt slutande inre del återvända de icke
mer en så lång sträcka i en för årstiden abnorm riktning,
mot norden, utan äro tvungna att fortsätta vägen, numera
inåt land. De följa härefter den med hafskusten mest
jem-forliga ledtråd de finna, insjöar och floder som här utmynna,
samt fortsätta färden tills de antingen åter stöta på en kust,
(finska vikens) eller vid flodens källor öfvergå till ett
an-uat flodsystem, som kan leda dem till en dylik lokal (Svarta
hafvet). På samma sätt för sig går flyttningen om våren
sedan foglarne inträngt uti finska viken (C) eller anländt
genom Egeiska hafvet och Hellesponten till Svarta hafvet
(D), der de samlas vid mynningarna af de stora ryska
floderna. I dessa och dylika fall har således en
långsträckt hafsvik på flyttningen utöfvat det
inflytande, att den upptagit hela eller en del af en
flyttningsväg, som annars hade gått förbi, fortfarande längs
kusten; hafsviken ger sålunda första upphofvet till
en flyttningsriktning inåt kontinenten.
Men äfven utan att någon långsträckt hafsvik
kunnat vara ursprungliga orsaken, hafva samma arter anträf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
