- Project Runeberg -  Om foglarnes flyttningsvägar /
132

(1874)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fats flyttande längs floder, visserligen icke alltid talrikt,
men dock ofta regelbundet. Enligt förut meddelade fakta
inträffar detta mest vid Rhen, Rhone, Nilen ocli Lena samt
några andra sibiriska floder. Det sker således
hufvudsak-ligen längs större floder, som ega ett vidsträckt deltaland,
och vid hvilkas mynning hafskusten bildar vikar, är
sönderskuren i öar eller gör en vinkel; korteligen der foglarne
samlas till större antal och vid mynningen finna särdeles
lämpliga förekomstställen. Utan tvifvel hafva dessa
flodmynningars beskaffenhet inverkat afledande
up-på annars förbiflyttande foglars väg ungefär
liksom de större hafsvikarne. Detta sker dock ej med
samma nödvändighet, hvarföre vid dylika fall också ej mer
än en del eller högst få, ofta nog ingen enda af foglarne
taga vägen inåt land. — Man kunde gifva regeln ännu större
utsträckning och antaga, att mången gång också andra
floders enkla mynningar föranledt ett mindre antal individer
af förbiflyttande arter att taga af från kusten och fördjupa
sig inåt land.

Skulle någon nu anförd orsak en gång förmått
fog-lar af uppgifna arter att flytta inåt land, åtfölja de såsom
redan nämndes floderna och vattendragen; är deremot
öf-vergången från haf till haf obetydlig, såsom vid danska
halfön, fortgår färden också utan sådan ledtråd.
Emellertid måtte hafskusten ändock varit rätta förekomstlokalen
och foglarne torde känna sig jemförelsevis fremmande i
landets inre, ty de stanna icke här vid någon väg för att
öfvervintra, annat än der de ej kunna komma till andra
lokaler (Da, E, F); så vidt möjligt ansluta de sig tvertom
till närmaste hafskust. Tab. II utvisar, att detta sker t. o. m.
om arten derigenom tvingas vid en väg att fortsätta sin
färd vida sydligare än vid de öfriga. Exempelvis
öfvervintra några arter på linien A redan i Finmarken, således vid
70° n. br., medan de individer, som inslagit linien C, stanna
tidigast vid 60° uti Östersjöns norra del; på samma sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:27:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foglarnes/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free