Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckningen öfver Gotland, Ölands ostkust och Skåne.
Bigrenarnes andelar blifva olika stora i mon af samma
omständigheter, som betingade totalmängden vid
flyttnings-linierna; största vigten hvilar nemligen på deras läge i
förhållande till hufvudsträckan, och beskaffenhet särskildt vid
förgreningsstället. Dessa omständigheter förklara,
hvarfö-re de undersökta arterna förekomma fåtaligt vid Östersjöns
aflägsnare nordvestra och sydöstra delar, men vid svenska
kusten allt talrikare söderut, vid den tyska åter vesterut;
hvarföre samma arter i sådan mängd besöka danska öarne,
Slesvig, Holstein och Helgoland, livilka ligga just i
mynningen af det trattligt sammanträngda innanhafvet;
hvarföre Hollands kuster kunna uppvisa sådana massor af
samma foglar och hvarföre de arter, som sällan komma
ända till Kanalen, de flesta gångerna ertappats i dess
smalaste del i trakten af Calais. Af samma ox-sak befinnas
Geneve-dalen och Rhones mynning vara de punkter vid
li-nien Ca, der sällsynta arktiska arter erhållits ofta nog,
utan att de någonsin visat si<? annorstädes vid linien.
O O
Vid de flesta vägar förekomma här och der
förgrenade ställen och äfven der linien är enkel kunna
omständigheter inverka störande, så att totalantalet icke med
noggranhet kan iakttagas på en ort. Vill man derföre
approximativt uppskatta individantalet for att jemföra
talrikheten på olika ställen längs samma linie eller längs
skilda linier, så bör denna uppskattning grundas på
förhållandet uppå sådana orter, som stå i samma förhållande till
hufvudlinierna och äro lika oberoende af störande
inflytelser. Så vidt görligt har detta blifvit iakttaget vid
uppgörandet af tabellen III. För de flesta arterna har största
vigten kunnat läggas på uppgifterna från norska kusten
såsom betecknande för vägarne A och B, från mellersta
och södra Östersjön för linien C, och från Svarta hafvet
samt mellersta Ural för vägen D. Deremot hafva
förhållandena vid afsides liggande delar af Östersjön eller vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
