Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(se tab. II o. 8. 132—133), att ligga under samma
breddgrad. Hela tidsutdrägten för en arts flyttning blir icke
nödvändigtvis densamma längs en väg som vid en annan,
utan beror af en hvars sammansättning ntaf olika långa och
olika qvalificerade successiva stycken. Utaf hela
tidsnt-drägten åter beror hnru länge’ fogeln kan dröja om vintern
vid vägens södra ändpunkt samt om sommaren på
liäck-ningsstället. En alltför stor afknappning i sistnämnda
af-seende kan åter blifva ett absolut hindrande moment för
artens häckning på en viss ort och dymedelst äfven för
dess uppträdande såsom flyttfogel vid vägar, som leda
der-ifrån, oaktadt ortens egen lokala beskaffenhet skulle vara
för arten lämplig. Man har 6lutligen anmärkt, att foglarne
i allmänhet under vårflyttningen stanna på en ort kortare
tid än tmder hösten, och att färden således i förra fallet
sker med större skyndsamhet och ordning än i det senare.
Åfven denna olikhet skulle tidsserierna åskådliggöra;
härvid gåfve de dessutom för olika sammansatta vägar olika
utslag och skulle äfven sålunda bidraga att gifva en
fullständig bild af tidsfrågan.
Om man på kartan utmärker samtidiga orter vid en
och samma arts alla vägar, erhålles en öfverblick af de
orter, som för denna fogel motsvara hvarandra med
afse-ende å tiden eller äro samtidiga, isokrona. Sammanbindas
alla dessa, så lättas öfversigten, men dermed är också
för-eningsliniernas betydelse uttömd. Arterna besöka
nemli-gen alldeles icke de emellan flyttningsvägarne liggande
områdena, hvarföre sammaubindningslinierua ej heller kunna
uttrycka foglarnes förhållande här, än mindre föranleda
någon positiv utredning af flyttningens fortgång. Förstår
man således med isepiptes en linie, längs hvars hela
förlopp en på regelbunden flyttning stadd fog el art, befinner
6ig samtidigt, så kan ingen sådan uppdragas för dessa
arter; man erhåller allenast korta isolerade stycken, som här
och der stå tätare, närmande sig bildningen af en kurva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
