Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan mer eller mindre breda bälten. Om deras
sträckningar kan en berg- och flodkarta lemna den bästa
föreställning, då man aktar på lågländernas fördelning och läget
af sådana lokaler, som liindra fram färden, nemligeu
bergs-ryggarne; foglarna undvika eller kringgå dem, så vida de
ej erbjuda några genomgångsställen.— I Skandinavien
färdas arterna derföre mer eller mindre från N till S; en del
går från Norge till britiska öarue. I Tyskland gifver
alpkedjornas läge flyttningen en stark dragning åt SV,
ställvis rätt i O—V; i östra Europa är dels en NO—SV-lig,
dels en N—S-lig direktion den rådande. Det är i
synnerhet denna och föregående grupp, som de allmänt hållna
redogörelserna om flyttningsvägarne afse, hvarom ofvau sid.
14—28 varit fråga. Begges vägar påminna i allmänhet
mycket om hvarandra, särdeles uti sydligare länder, der
de till en del sammanfalla, ty de betingas temligen
omedelbart utaf landets höjdförhållanden. — Bland andra
arter hör hit också tranan, ehuru den mindre än andra beror
direkt af sumpmarkerna, utan hellre hålles inom
stråkvä-garnes gränser genom de hindrande bergsryggarne. Dess
vägar gå derföre i norra Tyskland strållikt från lingen åt
SV, samlas i Main-, llhen- och Rhone-dalarne och gå öfver
till Afrika; arten passerar derjemte fåtaligt genom Baiern
och Ungern, talrikt genom östra Europa, och kommer
sålunda till Svarta hafvet förbi Smyrua och till Egypten.
Deremot visa sig tranor sällan eller aldrig uti trakten af
Stockholm, på danska halfön, i Holland, Böhmen, öfre
Italien och dylika orter. — Slutligen må tilläggas att inom
denna liksom inom de föregående grupperna flere arter på
skilda ställen representeras genom geografiska underarter,
särdeles uti Asiens ostligaste delar.
De pelagiaka, litorala och kärr-Jlyttfoglarne bilda
således tre afdelningar af foglar, hvilkas flyttningsvägar i
•) Se Sundovalls Svenska foglar 22 hft, 1871, sid. 315—31G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
