Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 11 april.
Alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med
sig själv genom Kristus. 2 Kor. 5: 18.
enom synden kom människan bort från Gud och där-
med från paradisets lycksalighet. Ingen lycksalighet
finnes utom Gud. Skulle människan bliva lycklig och
salig igen, så måste hon därför återställas åt Gud. För många
år sedan frågade en predikant barnen i en söndagsskola, vad
som förlorades i syndafallet. De visste rätt bra, vad
människan hade förlorat. Men då frågade han till slut: »Vad
förloradé Gud?» Efter en stunds tystnad räckte en gosse upp
handen och svarade: »Gud förlorade barnen.» Ja, så var det.
När den förlorade sonen gick bort ifrån fadershuset, då
förlorade han barnaskapet med alla dess förmåner. Han
förlorade all den lycka och sällhet, som han hade åtnjutit i
fadershuset. Och fadern förlorade sin son. Men sonen kom till
besinning. Han »kom till sig själv», såsom Frälsarens uttryck
egentligen lyder. Han hade varit såsom ifrån sig men kom
tillbaka till sig själv. Han stod upp och gick hem för att bekänna
sina synder och söka nåd. Och fadern stängde icke dörren
för honom. Nej, han lopp emot honom på långt håll, icke i
vrede utan i barmhärtighet för att omfamna honom,
välkomna honom, kyssa honom och insätta honom i
barnaska-pets alla rättigheter och det utan penningar och för intet.
Fadern kastade hans synder i havets djup. Han strök ut dem
såsom ett moln, såsom en . dimma för att aldrig tänka på dem
mer. Och i huset vart stor glädje. En förlorad son hade blivit
återfunnen. Det är Guds hjärta, som Frälsaren med dessa ord
velat beskriva. Det var icke Gud, som behövde försonas med
människan, utan det var människan, den förlorade sonen, som
behövde försonas med fadern. Synden hade kommit emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
