Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år. Då derefter fråga förekom om bestämmande af den ort,
der detta möte borde hållas, föreslog prof. Cederschiöld
dertill Stockholm, af skäl, bland andra, att rikets ständer då
voro der samlade och det alltså blefve tillfälle för mötets
utländske deltagare att lära känna det svenska bondeståndet.
Sedan prof. Schouw deremot anmärkt, att föreningen icke vore
ett antropologiskt sällskap, blef med stor röstöfvervigt
bestämdt, att nästa möte skulle hållas omkring medlet af juli
1840 i Köpenhamn. Mötet afslutades med ett tal af
ordföranden, biskop Agardh, angående vetenskapliga mötens ändamål
och deras åtskilnad från allmänna vetenskapliga samfund 1).
Det ändamål för så beskaffade möten, som afser främjandet
af inbördes personliga bekantskaper, blef icke heller utom
rådplägnings- och lärosalarne åsidosatt. För mötets deltagare
var samfäld middagsspisning vid slutet bord i
frimuraresamhällets lokal föranstaltad, och de lediga aftontimmarne egnades
jemväl åt gemensamma sällskapsnöjen, till en del efter
inbjudning i enskilda kretsar. Af ett större antal ledamöter
gjordes lustresor den 19 juli till Jonsered och den 21 juli till
Trollhättan. Efter mötets afslutande den 20 juli voro
samtlige deltagarne af stadens invånare inbjudne till en festlig
afskedsmåltid i frimuraresamhällets lokal. I egenskap af vär-
’) En öfverläggning, som vid mötet förekom, men som icke i dess tryckta
förhandlingar blifvit vidrörd, förtjenar att blifva känd. En af mötets
svenske medlemmar satte nemligen i fråga, såsom ett önskningsmål,
att i vetenskapliga arbeten, som framdeles i de skandinaviska rikena
utkomme, samma grund för värmegradsberäkning blefve följd, hvartill
ban ansåg Celsii lnindragradiga termometer vara lämpligast; men
Ör-sted fann det vanskligt i anseende till den mängd i Danmark utkomna
vetenskapliga arbeten, i hvilka Réaumurs termometerskala blifvit lagd
till grund. Vid skandinaviska naturforskaremötet i Stockholm tre år
derefter framstälde likväl Örsted under hand samma förslag såsom
ämne för öfverläggning, men då motsatte sig Hansteen det, och frågan
förföll å nyo. Sedermera har dock i Norge den 100-gradiga
termometern blifvit följd för värrriegradsberäkningarna i de officiela
meteorologiska redogörelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
