Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ränta, för så vidt den inflöt till staten, uppgingo till omkring
1,300,000 rdr, en så betydlig nedsättning af statens ordinarie
inkomster icke torde blifva verkställbar, ej lieller, der den
vore möjlig, skäligen kunde till förmån för en samhällsklass
tillvägabringas
För den antirojalistiska oppositionen var den snöpliga
utgången af frih. af Nordins motion utan tvifvel oväntad, men om
förslaget ock hos riksdagen haft framgång, är det icke
antagligt, att beslutet derom skulle hafva vunnit konungens
stadfästelse, ej ens med det hotande perspektivet af
bevillnings-skattens förminskning, som grefve Anckarsvärd föreslagit
såsom tumskruf till framtvingande af bifall.
Uppå motioner i bondeståndet fattades vid denna riksdag
beslut om upphörande af den s. k. lagmans- och
häradshöfdingeräntan, äfvensom af mötespassevolansafgiften för
manskapets underhåll vid indelta kavalleriet och infanteriet, emot
det att i stället ett emot nämnda afgift svarande anslag,
beräknadt till 186,669 rdr b:ko å riksstaten uppfördes till
bestridande af de kostnader, hvartill omförmälda afgift varit afsedd.
Oaktadt i afseende å sistnämnda ordinarie statsinkomst rikets
ständer, af undseende för Kongl. Maj:ts pröfningsrätt, vid
beslutet fogade det vilkor, att, »derest rikets ständer vid en
blifvande riksdag skulle borttaga eller nedsätta anslaget under
omförmälda belopp, Kongl. Maj:t då må vara oförhindrad att
fordra uppfyllandet af de skyldigheter, som i afseende å
soldaternas transporterande till och underhåll vid möten, enligt
’) Detta utlåtande, som utgjorde en af de få ljuspunkterna i nämnda
riksdags historia, och hvartill någon annan bevekelsegrund icke kan
utforskas än den ärliga öfvertygelsen, kunde väl hafva förtjent att i
representationens sessionssalar anslås till framgent allvarligt
begrundande. Om i afseende å jordens grundbeskattuing riksdagsmajoriteterna
på senare tid besjälats af samma anda som rikets ständer och deras
statsutskott 1840—41, skulle de vidrigheter och förvecklingar, som gång
efter annan förhindrat ordnandet af rikets försvar, sannolikt hafva
uteblifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
