Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1UÖ
minister hade statsrådets flesta ledamöter helst sett statsrådet
frih. Stael von Holstein befordrad. Beträffande kandidaturen
till ecklesiastikdepartementschef fordrar rättvisan det
erkännande, att statsrådet Grubbe, under den korta tid han förestått
departementet, genom det första lagstiftandet för
folkundervisningen beredt åt sitt namn en oförvanskelig heder.
Konungens val föll emellertid på presidenten i Göta hofrätt
Gyllenhaal till justitiestatsminister och f. biskopen Heurlin till
statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet, Utnämningen
af statsminister för utrikes ärendena äfvensom af chefer för
finans- och ecklesiastikdepartementen egde rum den 29 dec.
1842 och af justitiestatsminister, vid h. e. Törneblamis afgång,
den 5 jan. 1843. Härigenom blef konseljen för första gången
efter 1840 års grundlagsförändring fulltalig. Den’ moderat
liberala fraktionen af statsrådet kunde anses förstärkt med
den nykomne chefen för finansdepartementet, den konservativa
åter med cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen
Den 14 jan. 1843 erhöll chefen för landtförsvarsdepartementet
grefve Mörner afsked, och till hans efterträdare utnämndes
den 29 april s. å. generallöjtnanten frih. C. A. Lovisin. Den
29 dec. s. å. undfick statsrådet af Wingård, som då uppnått
pensionsåldern, på begäran afsked.
Af statsrådspersonalens berörda omsättning tilldrog sig
biskop Heurlins befordran hos allmänheten största
uppmärksamhet. Hans inträde i statsrådet såsom chef för
ecklesiastikdepartementet var redan aftaladt vid början af april 1X40.
Att hans oväntade tillbakaträdande i sista stunden före
sanktionen å grundlagsförändringen hade någon särskild hemlig
bevekelsegrund, var mer än sannolikt, men tvenne synliga
anledningar dertill röjde sig derjemte efteråt. Sjelf lät han
förstå, att han ogerna skilde sig från biskopskorset, vid hvilket
han ansåg sig vara vigd. Derförutan var det uppenbart, att
presteståndets talman satte högt pris på hans qvarblifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
