- Project Runeberg -  Skildringar ur det Offentliga Lifvet /
175

(1880) [MARC] Author: Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

norska ledamöterna enhälligt) föreslaget såsom vilkor för
medgifvandet af örlogsflaggans förändring’).

Det har å svenska sidan blifvit klandradt, att frågorna
om vapnet och flaggan blifvit särskildt och utan sammanhang
med öfriga delar af unionskommittéens betänkande afgjorda,
hvarigenom man beröfvat sig utvägen att begagna dem som
motvigter till andra frågor, hvaruti Sveriges intressen kunde
anses öfvervägande. Vid föreningens grundläggande gick man
dock icke till väga på krämarvis. Både för unionens stiftare
och för de män, som formulerade föreningsakten, visade sig
ganska visst perspektivet af en sådan förenings utbildning i
det praktiska lifvet, att broderligheten skulle tillväxa i andan
lika väl som i orden, och att följaktligen de förhandlingar,
som vidare komme att ega rum emellan de förenade rikena,
skulle både till väsende och form blifva af helt annan art än
de, som kunde blifva inledda med t. ex. Turkiet eller Marocko.
Äfven om den af norrmannen Dunker uttalade mening, »att
Norge stode i tacksamhetsskuld icke allenast till
Eidsvoldsmän-nen för sin grundlag utan ock till Carl Johan för
konventionen i Moss och till Sveriges ständer för riksaktens
antagande», skulle af norska folket jäfvas — hvilket icke kunde
gå någon svensk till sinnes, enär väl ingen haft anspråk uppå,

’) Det har i Norge nyligen agiterats för unionstecknets borttagande från
dess handelsflagga. Vid förhandlandet af flaggfrågan 1844 föll den
tanken ingen in, att detta tecken i Norges handelsflagga kunde finnas
mera sårande för norska folkets sjelfständighetskänsla än samma tecken

i dess örlogsflagga, ej heller att detta tecken kunde anses oförenligt
med norska grundlagens stadgande om Norges rätt till egen
handelsflagga, enär flaggan icke förlorade sin egenskap af norsk derigenom
att unionstecknet deruti inrymdes. Den tid, då, enligt norska
stortingets begäran och svenska regeringens medgifvande, de norska
handelsfartygen på aflägsnare haf seglade under svensk flagga och med af
svensk myndighet utfärdade sjöpass för att på grund af Sveriges dyrt
köpta traktater med barbareskstaterna njuta skydd emot
sjöröfveriet-spordes ingen klagan öfver den norska nationalitetens kränkning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foiofflif/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free