Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tacksamhetens känsla, om clen funnes, skulle visa sig i
annat än det i allt fall påräknade broderliga sinnelaget —
borde det icke misstänkas, att brödrafolket skulle, sedan det
fått sina önskningar uppfylda, tillbakavisa de förslag, som å
svenska sidan kunde framställas till ett bättre ordnande af
de unionela förhållandena. Vid det omförmälda klandret synes
man för öfrigt hafva förbisett tvenne omständigheter. För det
första nemligen utgjorde vapen- och flaggfrågorna icke
integrerande delar af föreningsakten, enär behörigheten att lagstifta
derom låg inom området för konungens administrativa
myndighet. För det andra måste det erkännas vara tvenne vidt
skilda saker, att betinga fördelar och att skipa rätt. Att de
anförda frågorna voro att hänföra till den senare kategorien,
lider ingen gensägelse. Om vapnet var sedan föreningens
tillkomst ej något stadgadt. Att ett obetydligt fält af den svenska
vapenskölden upptog det norska riksvapnets sinnebilder, hade
sin rot i förhållanden från den tid, då konungen af Sverige
kallade sig »arfvinge till Norge». Det kan knappt förklaras,
att detta sakens oordnade skick kunnat fortfara nära trettio år.
Angående unionsflaggan var genom den åberopade kongl,
resolutionen af den 7 mars 1815 förordnadt, att den dittills
brukliga svenska blå och gula örlogsflaggan skulle så förändras,
att i stället för den i öfra hörnet varande blå rutan insattes
en röd ruta med ett deruti från hörnen stäldt hvitt kryss.
Ett sådant unionsflaggans anordnande skulle hafva lämpat sig
för det fäll, att Norge blifvit annekteradt med Sverige, men
var oförenligt med det fördrag, hvarigenom Norge erkändes
såsom ett sjelfständigt och med Sverige likstäldt rike ’). Om
dessa frågor varit känskjutna till en utanför de resp. ländernas
intressen stående kompromiss eller jury, skulle hos denna helt
visst någon tvekan icke hafva uppstått att godkänna Norges
’) Jemt’, riksaktens ingress och § 1 med .Norges grundlag § 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
