- Project Runeberg -  Skildringar ur det Offentliga Lifvet /
189

(1880) [MARC] Author: Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

rådligast att afstå från användandet af detta overksamma
bestraffningsmedel ’).

Både 1823 ocli 1835 föreslog konstitutionsutskottet
indrag-ningsmagtens upphäfvande, men förslagen vunno ej ständernas
bifall. Vid 1840 års riksdag förnyades förslaget derom och
blef då förklaradt hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästföljande riksdag.

Efter konung Oscah I:s tillträde till regeringen förekom
(utom protokollet) fråga, om och hvad åtgärd från regeringens
sida borde vidtagas för befrämjande af berörda
samhällsangelägenhet. Med konungen voro samtlige rådgifvare ense derom,
att indragningsrätten, äfven om erfarenheten icke lagt i dagen
dess gagnlöshet, borde upphöra, såsom varande i uppenbar
strid emot de i regeringsformen för tryckfriheten bestämda
grunder, och i justitiedepartementet utarbetades förslag till

’) Anmärkningsvärdt är, att samtidigt med sistberörda lagstiftningsåtgärd
i Sverige man äfven i England öfver höfvan ansträngde sig att söka
stäfja pressmissbruken, men också der utan framgång. Efter franska
revolutionen hade förföljelserna emot tidningarna antagit en så bitter
karakter, att en af whigpartiets hufvudmän, Sheridan, fann nödigt
att stifta ett särskildt sällskap till den fria pressens skydd. Blotta
förteckningen å sakfällande utslag i engelska tryckfrihetsmål från
1770-talet till 1H30 fylde 20 sidor. År 1812 blefvo bröderna Hunt
dömda till ett års fängelse jemte böter och kostnadsersättning till ganska
betydliga belopp, för det att de i tidningen »Examiner» låtit trycka,
att »Morning Post» trädt sanningen något för nära, då den kallade
prinsen af Wales, då 52 år gammal, för en Adonis. Den redan förut
stränga presslagstiftningen skärptes än ytterligare genom lörd
Castle-reaghs bekanta s. k. G acts bill 1817. Från 1808 till 1821 inledde
engelska regeringen 101 tryckfrihetsrättegångar, och 94 journalister
dömdes till längre eller kortare fängelse eller deportation. Först efter år
1833, då man börjat inse, att den stränga rättsskipningen icke ledde
till ändamålet, fann man bäst att blunda för pressens snedsprång, och
tidningsväsendet har sedermera i England fått fritt utbilda sig, så som
om ingen presslag eller åklagare funnes till. På den stränga
rättsskipningens tid var tidningsskrifvarnes yrke i England missaktadt, men
förhållandet har blifvit omvändt, sedan der, såsom annorstädes, den
lyckliga erfarenhet vunnits, att dagblads utgifvande kan rikligt gälda
arbetet utan något rafflande i tonarten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foiofflif/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free