- Project Runeberg -  Skildringar ur det Offentliga Lifvet /
211

(1880) [MARC] Author: Olof Immanuel Fåhræus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

211

af en särskild tillfällighet, var ganska fåtaligt samlad,
af-slogs förslaget med 39 röster mot 12. Majoritetens
hufvudsakligaste skäl voro: att den partiela lagförändringen icke
borde afgöras utan i sammanhang med det nya lagförslaget i
sin helhet; — att den olika arfsrätten hade sin grund i
samhällets omsorger för sitt eget bestånd och könens olika
förhållande till samhället1); — att arfslagarne icke voro moralbud,
utan politiska stadganden; — att från mannens dubbla pligter
att upprätthålla både samhället och hushållet härrörde hans
dubbla rättigheter emot qvinnans; — att mannens uppfostran
var långvarigare och kostsammare; — att lika rättigheter
borde motsvaras af lika skyldigheter, hvilket dock vore
omöjligt, enär qvinnan icke kunde vara domare, krigare, prest
o. s. v.; — att allmogens fortfarande besutenhet vore att
tillskrifva den olika arfsrätten, och att kärleken till den ärfda
fädernejorden vore nära befryndad med kärleken till
fäderneslandet; — att i England, der icke, såsom efter franska lagen,
könens arfsrätt vore lika, uppfostran öfver hufvud var bäst
och äktenskapen voro lyckligast -).

De tre öfriga stånden biföllo utskottets betänkande,
bondeståndet dock icke utan starkt motstånd, motiveradt på de
vanliga skälen af mannens hårdare arbete och förpligtelse till

%

landets försvar samt fruktan för öfverdrifven hemmansklyfning.

Det af de tre stånden fattade beslut, som sålunda var
rikets ständers, vann emellertid icke Kongl. Maj:ts stadfästelse.

För fjerde gången blef frågan föremål för rikets ständers
behandling vid 1844— 45 årens riksdag. Motioner derom väcktes
då af borgmästaren Ekholm i borgareståndet samt åtskilliga
ledamöter af bondeståndet. Lagutskottet instämde i det af
nästföregående riksdags lagutskott afgifna betänkande i ämnet;
dock anmäldes deremot reservation af tvenne ledamöter (grefve

’) Frih. L. Boye.

2) Hr v. Hartmansdorff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foiofflif/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free