Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Den första svenska jernvägskoncessionen.
Likasom boktryckerikonsten var den mägtigaste haf kraft
för folkens andliga kultur, blefvo jernvägarne det för de
borgerliga näringarna och samfärdseln. Att Sverige dröjde att
tillegna sig detta befordringsmedel, tills åtskilliga andra
kulturländer redan många år skördat fördelarne deraf1), var att
tillskrifva flerehanda orsaker. I svenska folklynnet uppenbarar
sig stundom något, som man plägar kalla »tröghetens magt»,
och denna var härvid icke den minst verkande2). Annu vid
medlet af 1840-talet var det ganska få svenskar, som hade
någon föreställning om möjligheten af jernbanors anläggande
här i landet, Visserligen saknades ej heller skäl för
tveksamhet. Vår ringare kapitalstyrka, landets glesa befolkning,
dess isolerade läge. i följd hvaraf det saknade fördelen att
vara ett genomfartsland för andra länders persontrafik och
varuomsättning, snömassorna under de långa vintrarne, svårig-
’) Den första engelska jernbana öppnades för allmän trafik 1825, den
första franska 1831.
2) Mera märkligt har denna »vis inertiæ» icke lagts i dagen, än då fråga
några år senare uppstod om anläggande af elektriska telegrafer här i
riket. Den mening var nemligen då icke sällspord, att gagnet af denna
anstalt icke skulle motsvara kostnaderna. Äfven der, hvarest man
minst borde vänta det, uttalades betänkligheter deremot, och detta
sedan man på kontinenten redan ett tiotal år! skördat frukterna af den
verldshistoriska uppfinningen. Det var härvid tillfälle att anmärka,
huruledes i kulturfrågor »den långsamt mognande öfvertygelsen» håller
mången tillbaka, som på den demokratiska utvecklingsstråten icke kan
komma fort nog. Det länder emellertid regeringen, och i första
rummet dåvarande chefen för finansdepartementet frih. Palmstierna, till
berömmelse att beslutsamt hafva lagt hand vid verket. Lyckligtvis var
det utväg att anvisa kostnaderna å handels- och sjöfartsfonden, som
då ännu i sin helhet stod till Kongl. Maj-.ts förfogande.
Fnhraus. Skildriuyiir. 1;>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
