Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
i den nya lagstiftningen, var icke öfverraskande ’); men hvad
knappt kunde förutses var, att just stadgandet 0111
sjelfförsörj-ningsrätten skulle blifva en af lagstiftningens mest
lidelsefullt antastade delar. Så ihärdiga voro vedersakarnes
reaktionära sträfvanden, att konungen sjelf, som med så lifligt
intresse omfattat reformen och som med tillfredsställelse
emottog främmande regenters lyckönskan till genomförandet deraf,
enligt hans egna meddelanden, var nära att blifva väl icke
ångerköpt, men tveksam om författningsgrundernas
tidsenlig-liet, eller om jordmonen varit för utsädet erforderligen beredd.
Dessa sträfvanden af skyddssystemets förfäktare vunno dock
icke framgång, och genom kommunalväsendets ordnande blef
sedermera vägen banad för näringslagstiftningens vidare
utveckling 2).
Näringslagstiftningens reformerande hade till syfte
arbetets frihet. Men ju mera man närmar sig detta mål, desto
’) Huru långt man ännu vid deuna tid, nära medlet af nittonde århundradet,
sträckte anspråket på skydd för näringsidkare, bevisar följande
tilldragelse: Då mot slutet af år 1847 landshöfdingen i Göteborg skulle
begifva sig till riksdagen, infann sig hos honom en
handtverkaredepu-tation, hvars ordförande, en allmänt aktad borgare i staden, med
begäran om hans understöd öfverlemnade ett duplikat af en stadens
riksdagsmän tillstäld petition, som afsåg åtgärder emot den nya
närings-lagstiftningen, hvilken till sina grunder ansågs samhällsupplösande.
Xäringsidkarnes bekymmersamma ställning skildrades härvid i de
bjärtaste färger, och såsom exempel på de faror, som hotade dem.
uppgafs, att i staden för tillfället höllos till salu i öppen bod
skoma-keraribeten, införda från en uppstad (Örebro), hvarom säljaren varit
nog oförsynt att kungöra i stadens tidningar.
Händelsen påminner om manufakturidkarnes till 1756 års riksdag
ingifna petition om skydd emot täflan af nya verk samt om sekreta
handels- och manufakturdeputationens vid 1760—62 årens riksdag till
rikets ständer afgifna betänkande, hvarigenom enligt kommer<kollegii
förslag hemstäldes, att i hvarje ort endast en viss slöjd borde
uppmuntras ocli gamla näringsgrenar ej lida intrång af nya.
2) För bedömande af den sista författningens verkningar torde dock ännu
tarfvas någon tids erfarenhet.
Fåhræus, Skildringar. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
